Amorcaucuest

Ja jag vet, det är hans lägenhet, han betalar lån och hyra så betalar jag mat, men jag vet också att jag har kvar min etta och betalar hyran där, även om jag aldrig är där. Så vi bör ju dela på arbetsbördan när det  gäller städningen, inte sant? Nej, inte då.
Visserligen har han jobbat en hel del vilket har lett till att de senaste sju veckorna har jag gjort det mesta. Tv'ättat, städat, diskat och fixat räkningar som ska betalas och alla möten med vänner har gått genom mig.
Men igår blev jag riktigt förbannad. Mor frågade om vi kunde ta hennes tvätt också eftersom hon har så mycket med skola, jobb, styrelsen och facket. Helt okej tyckte jag så länge hon kom ner och hjälpte till och vika om hon hunnit hem tills dess. Kan då tillägga att tvättstugan var bokat mellan fyra och sju, så hon är väldigt stressad eftersom hon börjar jobbet sju och kanske inte skulle hinna hem till sju.
I alla fall! Börjar dagen (sovit två och en halv timme kan vi tillägga tack till kattena som åt på mina fötter, hoppade på dörren, jamade och krafsade när de åkte ut för att sedan ligga i ansiktshöjd och slicka på mig trots att jag kastade ner dem från sängen oräkniliga gånger). med att städa, damma, diska, dammsuga, skura golv och duscha av badrummet.
Det tog mig ca 5 timmar, damma alla hyllor, dammsuga alla rum, byta alla linnekläder, torka av speglarna, sortera och rulla ihop alla kablar, fixa alla sladdar till dator och tv så de låg snyggt och gå igenom alla kvitton, papper, och sortera lådorna.
Plockade även upp tvätten som stått då ingne av oss haft tid innan, bäddade sängen själv (Jesse "Hjälpt till" genom att jaga lakanet, riva upp sidan jag just stoppat in, fastna i påslakanet och springa iväg med det samt släpa iväg den nybäddade kudden under sängen) och städade undan i skoskåpet.
Sen börjar man tvätta och ser att personen innan inte ens tagit ut ur maskinerna! Så drar ut dennes kläder först, slänger in mina och lägger in den andres i torkskåp och tummlare, just som denne kommer och ber om ursäkt. Pratar lite och den lovar att hämta tvätten efter 30 minuter då min tvätt är klar.
30 minuter går, jag går ner, personen har ännu inte hämtat sakerna. Viker ihop det som är klart efter att ha kastat in mitt och fyllt ytterligare en omgång maskiner. Går upp.
Efter 60 minuter efter att min tid startat går personen ner och hämtar sin tvätt! Muttrar och fixar tvätten som torkat, ringer pojken som kommit hem och frågar om han kan hjälpa mig få in sängkläderna i torkskåpet. Får responsen: "Jag manglar du tvättar!" till svar. Tvär och sur som ett bi börjar jag kämpa med lakanet som är dubbelt så stort som mig. Efter mycket om och men får jag in allt i torkskåpet och går upp till mor, 
Går ner och ska hämta min tvätt som är torr när klockan är halv sju och ser att personen som bokat tvättstugan klockan sju är där och tvättar! På min tvätt tid utan att ha frågat om det är okej! Ler lite ansträngt och suckar när jag ser att jag fått sms från pojken, "är du i tvättis?" 
Orkar inte svara, manglar och viker alla våra saker, samt mors, och kånkar upp de tre kassarna till lägenheten där jag packar upp dem, går ut i vardagsrummet och ser att pojken spelar på datorn. Inte helt okej men jag kan svälja det. Det jag INTE kan svälja är att han har ätit och druckit i vardagsrummet och lämnat disken framme! Irriterat undrar jag om han ätit mat ännu och får: "Vad blir det?" till svar. Då lackar jag ur och fräser att jag inte lagat något så jag vet då inte! Jag har inte hunnit eftersom jag städat och tvättat.
"Har du städat?" frågar han förvånat. Då brast det för mig och jag gick hem till mor och svor av mig på killar som ser med arselet.
När jag kommer hem efter en timmes ilsket powerwalk har pojken torkat av bordet där han åt flingor, diskat upp sina saker och även torkat av köket så det återigen är prickfritt. Lite skamset ger han mig en puss på pannan och undrar om jag vill ha mat, han vet inte om det är ätbart men det är fortfarande varmt, han ska bara göra pasta till.
Då först känner jag att han har gottgjort mig. Så ler och tackar ja. Sen ber han om ursäkt och ger mig en kopp te och massage (något som fick mig att börja grina för det gjorde så satans ont). Fick responsen "Shit, hela din högersida är en enda stor knuta! Du måste verkligen jobbat hårt att hålla lägenheten ren när jag jobbat så mycket senaste tiden. Vill du gå ut och äta imorgon med familjen som tack? Kan säga till pappa att du kommer också."
Hur många pojkvänner skulle gjort sådant för en? Ingen jag haft tidigare iallafall, så mycket vet jag!
Svarade med: "Nej tack, ska försöka träffa en kompis imorgon, han har ny flickvän så han vill väl skryta lite för mig. Och du, nästa gång du beter dig som en skit och lägger över allt ansvar för lägenheten på mig så kommer jag hälsa dig hem med ett cocktail glas fyllt med martini i ena handen, en drinkpinne krönt med en grön oliv i andra, iklädd rosa frotté morgonrock, papiljotter och kanintofflor lite lagom full. Som en äkta hemmafru. Jag bara varnar dig!"
Han skrattade och sa: "Då får jag helt enkelt se till att inte lägga över mitt ansvar på dig igen då."
"Det är okej eftersom du jobbar så mycket, bara du inte tar det förgivet och glömmer hur vi fördelat sysslorna."
"Okej."

Sysslorna är fördelade såsom:
Jag dammsuger (vilket jag hatar), dammar av allt, skurar av ytor och speglarna, tar hand om allt småplock som lätt hamnar fel.
Han tar hand om badrummet, torkar av spis, kyl och frys samt ser till att diskhon är reko samt maglar tvätten.
Sen tvättar vi tillsammans och fönster och dyl gör vi tillsammans.
Kan tillägga att allt detta har hamnat på mig, förutom att tömma kattlådan på helgerna, så jag tycker jag har rätt att vara sur.
Men vi tog oss igenom det, och jag känner att jag mognat som inte stod och skällde eller gnällde på honom som jag hade gjort tidigare utan gick ut och gick av mig ilskan innan jag pratade med honom om varför jag var sur. Go me!
Sen ber jag om ursäkt för alla er som igår kväll mötte mig där jag gick i hundratio, muttrandes ilkset på finska för mig själv med musiken på högsta i hörlurarna. Jag hoppas jag inte lämnade några bestående men!