All in Time
Detta inlägg är ett konstigt "Egentligen har jag ingen aning om vad fan jag skriver" inlägg men jag måste få ventilera lite innan jag går och lägger mig av den enkla andledningen av att jag inte vet in eller ut längre.
Klarade av Kissprovet utan problem men blodprovet var väl inte helt godkänt så kommer få skit av Mor imorgon, men å andra sidan har jag klarat mig tiden ut och jag har inga regler om att jag inte får längre så egentligen förstår jag inte problemet.
Eller jo jag förstår vad som är problemet men anser själv att det ännu inte är något att oroa sig över men å andra sidan är det kanske bara jag som ser det så? Det verkar som det iallafall.
Så det jag sitter och myser om idag är nog det faktum att jag inte följde med Myran hem igår, men har skuldkänslor pga Stoffe och hans kommentar på msn idag. Å andra sidan så borde jag inte ha det, för det fungerar inte så.
Jag kan väl ändå inte må dåligt för att jag inte känner samma sak för honom som han för mig? Dessvärre är det så att ju längre tid som går, ju fler dagar som passerar desto mer misstänker jag att något är seriöst fel på mig. Verkligen seriöst fel.
Tex så fick Mor ryck och tog kontakt med Huset som blev väldigt arga på mig och ville ha möten och skit samt gav mig ett ultimatum jag verkligen inte gillar. Och allt för att jag fuckade ur på Mor i telefonen eftersom jag återigen bråkade med en person jag helst inte vill prata om alls, någonsin, ever.
Så imorgon ska jag förbi SöS och sen ska jag förbi på samtal på Huset och försöka få tag i min kontaktperson för det här går fan inte längre.
Ju fler dagar som går desto mer undrar jag, är killar bara dumma i huvudet eller hjälper jag till att ge dem en bild av mig jag inte vill att de ska ha utav mig?
Jag är inte den lättfotade bruden, ärligt talat är det här mitt första "fyllehångel" som jag någonsin haft och även om jag var nykter räknar jag det som ett sådant. Och jag kan erkänna att det var något jag inte hade något emot alls. Men å andra sidan så kan det vara dags för mig att sluta oroa mig för vad andra säger, tycker och tänker och focusera på vad jag vill ha ut av det eller?
Jag menar, måste ju få cred för att jag INTE följde med Myran hem inte sant? Att det bara blev hångel och inget mer?
Å andra sidan tror jag att jag är ensma om att tänka så därav är jag illa ute. Men får försöka se det som så att jag inte gjort något fel och lista ut vad jag vill ha ut av livet, sen ta det därifrån. Men en sak vet jag. Jag tänker tacka Bandit för att han räddade mig från killarna när de började flexa muskler och pissa in mig som deras revir (inte bokstavligt talat dock) för det hade kunnat bli ganska obehagligt.
Klarade av Kissprovet utan problem men blodprovet var väl inte helt godkänt så kommer få skit av Mor imorgon, men å andra sidan har jag klarat mig tiden ut och jag har inga regler om att jag inte får längre så egentligen förstår jag inte problemet.
Eller jo jag förstår vad som är problemet men anser själv att det ännu inte är något att oroa sig över men å andra sidan är det kanske bara jag som ser det så? Det verkar som det iallafall.
Så det jag sitter och myser om idag är nog det faktum att jag inte följde med Myran hem igår, men har skuldkänslor pga Stoffe och hans kommentar på msn idag. Å andra sidan så borde jag inte ha det, för det fungerar inte så.
Jag kan väl ändå inte må dåligt för att jag inte känner samma sak för honom som han för mig? Dessvärre är det så att ju längre tid som går, ju fler dagar som passerar desto mer misstänker jag att något är seriöst fel på mig. Verkligen seriöst fel.
Tex så fick Mor ryck och tog kontakt med Huset som blev väldigt arga på mig och ville ha möten och skit samt gav mig ett ultimatum jag verkligen inte gillar. Och allt för att jag fuckade ur på Mor i telefonen eftersom jag återigen bråkade med en person jag helst inte vill prata om alls, någonsin, ever.
Så imorgon ska jag förbi SöS och sen ska jag förbi på samtal på Huset och försöka få tag i min kontaktperson för det här går fan inte längre.
Ju fler dagar som går desto mer undrar jag, är killar bara dumma i huvudet eller hjälper jag till att ge dem en bild av mig jag inte vill att de ska ha utav mig?
Jag är inte den lättfotade bruden, ärligt talat är det här mitt första "fyllehångel" som jag någonsin haft och även om jag var nykter räknar jag det som ett sådant. Och jag kan erkänna att det var något jag inte hade något emot alls. Men å andra sidan så kan det vara dags för mig att sluta oroa mig för vad andra säger, tycker och tänker och focusera på vad jag vill ha ut av det eller?
Jag menar, måste ju få cred för att jag INTE följde med Myran hem inte sant? Att det bara blev hångel och inget mer?
Å andra sidan tror jag att jag är ensma om att tänka så därav är jag illa ute. Men får försöka se det som så att jag inte gjort något fel och lista ut vad jag vill ha ut av livet, sen ta det därifrån. Men en sak vet jag. Jag tänker tacka Bandit för att han räddade mig från killarna när de började flexa muskler och pissa in mig som deras revir (inte bokstavligt talat dock) för det hade kunnat bli ganska obehagligt.
Kommentarer
Trackback
