Amorcaucuest

Ibland undrar man vad man ger för signaler. Ärligt talat, vad är jag egentligen för människa? "Im telling you to loosen up my buttons" är det den signalen jag skickar ut? Funderar på allvar att klä mig som en nunna bara för att slippa all skit som just nu dränker mig. T.V. "Ska man ta med kondom då eller?" W00t?! Vad fan är det för fel på killarna man umgås med och varför är de så jävla korkade och inte fattar att om de har en tjej så är det helt jävla uteslutet för mig att göra något. Och sen säga att man har pojkvän får dem bara att rycka på axlarna och säga: "som om det har stoppat dig förut" Herregud jag har tre gyllene regler och har följt dom till punkt och pricka utöver en gång då jag gjorde fel.
Regel nummer 1 är att aldrig vara otrogen.
Regel nummer 2 är att aldrig vara ihop med någon som redan har en tjej/kille
Regel nummer 3 är att aldrig någonsin ha oskyddat sex.
Så då kan vi gå igenom dem då, ettan har jag brutit och jag mår skit över det och det förnekar jag inte.
Tvåan har jag brutit eftersom aset bara "råkade glömma bort" att han både var gift och hade barn och nummer 3 då.
Aldrig hänt tack och lov.
Så då undrar man om ens förflutna alltid kommer fortsätta jaga en? Om det är så det alltid kommer att vara, att när man öppnar upp sig för en person man tror att man kan lita på, som man känner att hey vi är ju vänner (och i ditt fall så är vi tillochmed barndomsvänner som växte upp på samma jävla gata) så ska man få igen det tusen gånger om, man kommer alltid vara den personen i deras ögon för att vad? Ja exakt vad?
"Kom igen det är ju knappast som om du inte tagit av dig kläderna inför killar förut" och sen den dödliga stöten "Du vi vet båda två att du livnärt dig på det så kom igen, för gammal vännskaps skull så kan du väl visa pattarna?"
Förlåt mig för att jag testade och gillade tanken på att få snabba cash, förlåt mig för att jag har varit missbrukare och Förlåt mig för att jag inte vill visa dig sånna saker eftersom det väcker dåliga minnen till liv och får mig att må dåligt!
När ska man slippa höra det som hänt? Det förflutna skapar den man är idag, det förflutna är dock INTE den du är!
Men det är väl återigen jag som missuppfattat det där.

Imorgon kommer mina kompisar över (de idioterna som inte gjort mig förbannad bortom all hjälplighet just nu) och det känns väl sådär, funderar på att avboka skiten för jag pallar inte just nu för det känns inte som en bra ide. Min lägenhet ser ut som ett bombnedslag och jag hatar själva tanken på att städa den eftersom det tar fem sekunder innan det är stökigt igen tack vare de underbart söta nissarna som gästar mig (Nasse och Peaches som är två lurviga kattungar på ca 7 veckor?) och dessutom så har hälften av de inbjudna fallti bort just pga deras kön.
Rasistiska mig.
I övrigt så mår jag skitdåligt och är jävligt arg på mig själv och andra i min omgivning just nu eftersom jag känner att bristen på respekt driver mig till vansinne.
Kanske ska man se det från ett komiskt håll. Så fort jag blev brunett så var det lugnt, då var det inte några som helst problem med att få respekt men när man är blond.. Jag undrar varför det är så? Och varför man inte kan gå klädd i vad man vill utan att bli dömd utav killarna runt omkring en?
Vad fan är deras problem?
I vilket fall som helst så är middagen avblåst så ska försöka träffa Dia imorgon för att kolla hur operationen gått. Han är en av de få killarna som jag står ut med eftersom han alltid är rak och ärlig.
Och så är pojken på väg nu och jag har saknat honom, kommer snuggla upp mig mot hans hals och dra in doften som bara är hans för att jag saknat den.
Förmodligen har det här med The S fått mig att inse hur mycket han egentligen betyder för mig, för även om vi inte drar jämnt och även om han inte alltid är så bra så älskar jag honom och jag vill inte vara utan honom.
Men vissa regler måste göras upp dock.
Bara för att vi inte ska tröttna som jag nästan gjorde när han var här konstant. Men nu känner jag bara att jag vill ha honom hos mig, här och nu.