Amorcaucuest

Idag är en bra dag, ville bara säga det innan jag ens börjar med att skriva av mig, för jag har gjort inte bara en utan TVÅ uppgifter till skolan! Två! *Gör en liten segerdans* Så känner mig oövervinnelig.
Imorgon ska jag iväg med Korven och handla lite grejer inför lördagen då Släkten ska ut på stan och röja. Kommer sakna släkten minst lika mycket som katterna när vi väl är i hemma i hemmalandet igen, bland moomin och en rad olika veijari.
Har även fixat in min ansökan om vidare studier, så kommer bli spännande, funderade ett tag på att ta naturkunskap bas men ångrade mig i sista sekund. Visserligen skulle jag behöva det, men hoppas på att klara mig utan det.
Så nu när plugget är klart ska jag bara engagera mig mer i mitt nuvarande pluggprojekt, vilket drar upp många barndomsminnen både bra och dåliga. Kanske är det orsaken till att hennes ord fastnat. "För att du är jävligt elak och är både nedlåtande och förnedrande gentemot andra". Kanske är jag det, eller snarare eftersom den frasen verkligen bitit sig fast i min hjärna så är jag det. Men det ändrar inte min uppfattning om att personen i fråga som sa det inte egentligen har någon grund eller "rätt" att säga sånna sårande saker till mig. För om man säger negativa saker om någon som sårar i ett försök att förklara sig själv så måste man ha anständigheten att backa upp om personen i fråga inte förstår varför hon får sånna sårande ord dirigerade mot sig och frågar varför. Detta kunde hon inte göra så egentligen ska jag bara släppa det för jag har en ganska god teori om varför hon sa det hon sa.
Men det är ett annat kapitel. Just nu vill jag bara skryta om en toppen vecka! Torsdag är det Korven och shopping inför The Sturday med stora bokstäver som gäller, sen är det plugg på fredag, sen på lördag är det både god mat med Svärgerskan från Himlen och middag med min Son och hans tjej för att följas upp av en grym kväll med resten av släkten.
Min Dotter E och hennes kille, Husdjuret J, den fina Kusinen J, Pappsen, Mamsen, Mormor och Morfar och eventuellt Farbror Smygpervo, Morbror "Han Som Aldrig Får Ligga", The Geek R och hans tjej fröken snigelspår.
Dessvärre kommer varken den onda Gudmodern, hennes älskarinna eller sambo och Syster Patetisk kan inte då hon är pank och den Söta Kusinen är fortfarande i Scottland och lyfter på kiltar för att föra statestik om hur många skottar som inte har underkläder på sig under kilten för att vi ska veta om det är värt att planera in en Släkt Träff i skottland för tjejerna i släkten eller ej.
Ja jag vet, min systerdotter är en underbar person! Och NEJ hon är inte uthyrningsbar.
I övrigt saknar jag min inofficiella mormor, min riktiga mor, ganska mycket då hon är superbt bollplank, speciellt när tankarna kört fast och hamnat på repeat.
Pojken är inte mycket hjälp heller, han märker inget som vanligt och jag kan inte låta bli att i mitt huvud jämnföra honom med America i Hetalia. I know, elakt och ganska cyniskt men han är ungefär lika bra på att läsa atmosfären som Alfred F. Jones. Inte mitt fel eller hur!?
Saknar min son dock, som varit i Thailand med sin lillebror i två veckor och just kommit hem, han lovade att undvika alla transvestit prostituerade dock så inte allt för orolig för STD.
Nej nu var jag elak.
Okej jag är elak, men som min fina dotter sa: "Du är inte elak, bara ärlig. Du säger vad du tänker och tycker och jag uppskattar det."
Sen att jag inte helt litar på henne är en annan femma, jag menar hon har blåljugit mig upp i ansiktet tidigare så varför inte nu? Men jag har ändå känslan av att hon inte ljuger om detta, och det hade jag inte när hon ljög för mig så ganska säker på vart jag står just nu.
Ibland undrar jag dock varför jag inte bara frågar rakt ut, jag menar jag kände på mig att hon ljög för mig, jag såg tecknena ändå sa jag till mig själv: "Nej hon ljuger inte för dig du är bara paranoid, hon skulle säga till dig om det var så." Men ändå kunde jag inte skaka av mig tecknena. Och när det sedan visade sig att hon ljugit för mig och jag frågade varför sa hon bara: "Jag var orolig för hur du skulle reagera på nyheterna så jag ville hålla det lågt ett tag till tills jag var säker på vart jag själv stod."
"Ser du mig som en person som skulle bli arg för sånna saker?"
"Nej det är du inte, i och för sig."
Idag kan jag le mjukt och skaka lite roat på huvudet, men då var jag riktigt sårad. Kan bero på att mitt förhållande med Pojken var på nedgång då. Mitt psykologiska humör var inte på topp och jag var allmänt osäker, att då få veta att personen jag anförtrott mig åt inte anförtrodde sig själv till mig var som en kniv mellan revbenen.
Men jag inser också att hon aldrig menade att såra mig, så jag har kunnat släppa det, även om tvivel letar sig in i mig ibland.
Sen har vi pojken och mitt förhållande som är som det är, jag har ingen jag kan prata med förutom mor som jag inte vågar anförtro mig åt helt ändå. Att hans bror kallar mig för pojkens fru är väl det i sig en positiv grej men jag undrar ändå om det är så seriöst mellan oss eftersom jag känner att jag inte riktigt kan anförtro mig helt åt honom av den enkla anledningen att han inte lyssnar eller helt enkelt viftar bort mina problem. Det är inte första gången så känner mig dumförklarad och inte tagen på allvar av honom.
Men antar att när jag väl får komma till Finland och träffa mor igen kommer det mesta lösa sig av sig själv.