Lovers End
Var hos läkaren igår, tror inte jag haft så kul på länge..
"Hej, vad är det för fel på dig då?"
"Jag är hypokondriker, har ont i varje led och har en huvudverk som tar död på mig. Den sitter bakom höger öra och sträcker sig över pannloben." *demonstrerar* "Dessutom har jag feber och kräks dagligen. Oftast när jag går och lägger mig."
"Hmm.." Läkaren tittar på sin dator och pillar runt innan han skriver ut ett A4 papper med massa namn på tester. Han hade fyllt i en hel del.
"Du kan gå bort till labbsektorn och ge dom det här så gör dom blodprov på dig. Kom tillbaka när dom har fått resultaten."
Jag gör som han säger och 7(!!!) rör senare och fyra olika stick har jag fått resultaten. Inte bra, inte bra.
Pratar återigen med läkaren och diskuterar smärtan i ljumsken som kommer och går, han tror inte det är cystan men lovade att fixa remiss så jag kan kolla upp det, yay!
Sedan säger han: "Du har en infektion, samma ställe som tidigare, njurarna. Den har spridit sig uppåt mot levern nu, har du fått behandling för den tidigare?" Jag svarar sanningsenligt ja och säger att jag ätit ca 4 olika penicillin och antibiotika mot den och han suckar bara.
"Okey, jag ska kolla dina halsmandlar också, de verkar väldigt stora."
"Det är okey dom ser alltid ut sådär." Svarar jag och dinglar lite med benen som hänger ner från britsen jag sitter på.
Han höjer frågande på ögonbrynen och muttrar något om idioter och läkarkodex.
"Får jag lyssna på dina lungor? Du sa att du var rökare och du verkar ha problem med halsen ganska ofta."
Jag gör som han säger, tar djupa andetag, snabba, långsamma, ytliga och skrattar och brummar. Han skakar på huvudet och stirrar irriterat på mig.
"Du har vätskebildning i lungorna. Du måste sluta röka genast. Och angående infektionen i dina njurar. Jag kan tyvärr inte göra något åt det eftersom du ätit så pass starka mediciner på sistone. Jag är ledsen men vi får lov att avvakta. Blir det allvarligt rekomenderar jag sjukhus."
Inombords spyr jag på honom, sjukhus? Igen?! Never! Men jag ler lite och drar på mig tjocktröjan igen.
"Hur är det med depressionen? Har den släpt?" Frågar han då och ser på mig med de där allvarliga, blåa ögonen. Fan! Tänker jag och ser ut genom fönstret på mörkret som sänker sig över farsta.
"Njae, det kommer och går. Nu är det mest för att det gör så jävla ont att komma ur sängen som är problemet. Och julen, jag hatar julen."
"Jag förstår." säger han med allvarlig röst och stirrar stadigt på mig. 'I helvete heller att du förstår' tänker jag spydigt och ger honom en kall blick och känner hur jag ler hånfullt.
"Jasså?" Dristar jag mig till att säga och kan riktigt känna hur hånfullheten tar över mig, som ett svart monster. Mina läppar dras till ett spydigt leende. "Tro mig, men du har ingen aning om hur det är." Säger jag kallt och börjar samla ihop mina saker.
"Jag hatar julen själv." Säger han då. "All skenhelighet. Allt snack om kärlek och glädje som dränks i folks falskhet då man tvingas umgås med släken man egentligen inte tål alls."
Jag stirrar förvånat på honom och tänker: 'Får han verkligen berätta sånt för mig?'
"Jag antar att du har något likande, det är inte ovanligt att det är så."
"Det är inte bara julen.."Muttrar jag och börjar dra på mig jackan. "Det är allt.."
"Du känner att du inte duger?"
Jag biter mig i läppen, funderar ett tag och sen släpper jag alla hämningar, dimper ner i stolen och ser olyckligt på honom, denna kalla, analytiske läkare som hade mer djup än jag anade.
"Inget duger. Jag fick jobb med bra betalt, det var fel typ av jobb. Får ett annat jobb med inte ens hälften i timlön, då är det ett ´mansjobb´ och duger inte åt mig. Jag har inte tillräckligt bra betyg, men jag får inte plugga upp dom för jag ska jobba. Att umgås med släkten är ett helvete för man får bara kritik, håret, piercingar, kläder, vänner. Allt. Det faktum att jag inte har körkort ännu, att min kompis förlorat allt i en brand och att jag försöker hjälpa till. ´Vi är väl inte det nya UFF eller?´ var deras respons.
Folk säger åt mig att sluta lyssna, att inte ta åt mig men jag gör det iallafall. Det är trots allt min familj. Trodde det skulle vara över eftersom jag stack hemifrån när jag var sexton och var borta i två år, och ett tag var det bättre. Men nu är det samma sak igen."
Rodnar och tänker: 'Fan vad småsint jag är. Det är inga problem jämnfört med Bacon eller B2:s'. Men ändå. Det är Mina problem och de tär på mig.
"Vill du att jag skriver ut tabletter som lindrar åt dig?" Hans ögon är vänliga, men jag ser ilskan som pyr där inne. Inte riktad mot mig utan mot dem som inte tänker på andra än sig själva, min familj.
"Som atarax menar du?" Ler snett och självföraktfullt. "Nej tack, de är de enda tabletterna jag tagit och nästan dött av. Så jag hoppar gärna över det, hur bra julklapp är det att dö på julafton?" Ser upp och ler sorgset, känner tårarna i ögonen och reser mig upp ur stolen. Skäms över mig själv. Jävla sentimentala råtta!
"Tack iallafall" Säger jag mjukt och räcker fram handen till Läkaren som tar den och trycker den.
"Det var så lite så." Ler han och tittar ner på skärmen en snabbis. "Jag fixar en remiss åt dig, du får tiden hemskickad till dig, och så kan du ju komma på återbesök någon gån efter jul så får vi se hur det står till med infektionen. Jag ser hellst att du är i stockholm under julen, eller nära ett sjukhus utifallatt." Han ser upp på mig och ler. "Jag är pessimist så jag antar det värsta."
Jag ler tillbaka och säger: "Sure thing box! Nära till sjukhus under jul, lovar." Skakar hand igen och sen går jag därifrån, smärtan är irriterande jämn. Känns som om någon kört in en kofot mellan ryggkotorna och bänder loss dom, och inte bara dom utan varenda led. Dessutom har jag fått en böld efter ett av sticken för blodprovens skull. Tror hon fick tag i senan, det gör ont som fan att bara stänga handen. Eller så inbillar jag mig bara. Ja så är det, jag är hypokondriker, det gör inte så ont som det verkar.
Går hem och tar emot mormor och morfar som dumpar julträdet, låtsas inte om något och tänker inte säga något heller. Dom får gärna tro att jag supit upp pengarna jag fått. Hellre det än att säga sanningen. Morsan oroar sig nog som det är.
"Du äter inget, du går ner i vikt, du sover jue inget alls, varför är du vaken hela nätterna?" och den bästa av allt: "Jag är orolig för dig. Hur är det?" Bra.. Jag menar vad ska man säga annat än "Det är bara bra, hurså?"?? Jag orkar inte oroa mig över min hälsa, önskar fan att jag har canser eller något, något allvarligt som säger mig, du gumman du inbillade dig inte smärtan, du är inte hypokondriker. Du HAR fel i kroppen.
Känns som om ingen längre tror mig och den enda som gör det kan jag inte prata med eftersom hon kommer bli hysterisk som alltid "Vi måste till akuten, de måste få hitta felet!" Har redan varit inlagd sammanlagt 2 månaders tid, jag ORKAR inte mer. Smärtstillande, tester, prover, undersökningar, petandes doktorer och dialoger över ens huvud. Nej tack, speciellt inte när de inte hittar något fel.
Det är säkert psykiskt, det skulle inte förvåna mig.
"Du är manodepressiv." Jag tackar jag...
Det värsta är nog det att det inte finns någon att prata med. Förutom min läskigt allseende läkare som ger mig the creeps. Bacon har sitt eget personliga helvete. B2 har sina saker och intressen, Carols är sjuk på allt mitt ältande och Hennes dessutom.
Tuggar fragma och ältar det i tystnad tills jag är så trött på mig själv att jag bara vill spy..
"Hej, vad är det för fel på dig då?"
"Jag är hypokondriker, har ont i varje led och har en huvudverk som tar död på mig. Den sitter bakom höger öra och sträcker sig över pannloben." *demonstrerar* "Dessutom har jag feber och kräks dagligen. Oftast när jag går och lägger mig."
"Hmm.." Läkaren tittar på sin dator och pillar runt innan han skriver ut ett A4 papper med massa namn på tester. Han hade fyllt i en hel del.
"Du kan gå bort till labbsektorn och ge dom det här så gör dom blodprov på dig. Kom tillbaka när dom har fått resultaten."
Jag gör som han säger och 7(!!!) rör senare och fyra olika stick har jag fått resultaten. Inte bra, inte bra.
Pratar återigen med läkaren och diskuterar smärtan i ljumsken som kommer och går, han tror inte det är cystan men lovade att fixa remiss så jag kan kolla upp det, yay!
Sedan säger han: "Du har en infektion, samma ställe som tidigare, njurarna. Den har spridit sig uppåt mot levern nu, har du fått behandling för den tidigare?" Jag svarar sanningsenligt ja och säger att jag ätit ca 4 olika penicillin och antibiotika mot den och han suckar bara.
"Okey, jag ska kolla dina halsmandlar också, de verkar väldigt stora."
"Det är okey dom ser alltid ut sådär." Svarar jag och dinglar lite med benen som hänger ner från britsen jag sitter på.
Han höjer frågande på ögonbrynen och muttrar något om idioter och läkarkodex.
"Får jag lyssna på dina lungor? Du sa att du var rökare och du verkar ha problem med halsen ganska ofta."
Jag gör som han säger, tar djupa andetag, snabba, långsamma, ytliga och skrattar och brummar. Han skakar på huvudet och stirrar irriterat på mig.
"Du har vätskebildning i lungorna. Du måste sluta röka genast. Och angående infektionen i dina njurar. Jag kan tyvärr inte göra något åt det eftersom du ätit så pass starka mediciner på sistone. Jag är ledsen men vi får lov att avvakta. Blir det allvarligt rekomenderar jag sjukhus."
Inombords spyr jag på honom, sjukhus? Igen?! Never! Men jag ler lite och drar på mig tjocktröjan igen.
"Hur är det med depressionen? Har den släpt?" Frågar han då och ser på mig med de där allvarliga, blåa ögonen. Fan! Tänker jag och ser ut genom fönstret på mörkret som sänker sig över farsta.
"Njae, det kommer och går. Nu är det mest för att det gör så jävla ont att komma ur sängen som är problemet. Och julen, jag hatar julen."
"Jag förstår." säger han med allvarlig röst och stirrar stadigt på mig. 'I helvete heller att du förstår' tänker jag spydigt och ger honom en kall blick och känner hur jag ler hånfullt.
"Jasså?" Dristar jag mig till att säga och kan riktigt känna hur hånfullheten tar över mig, som ett svart monster. Mina läppar dras till ett spydigt leende. "Tro mig, men du har ingen aning om hur det är." Säger jag kallt och börjar samla ihop mina saker.
"Jag hatar julen själv." Säger han då. "All skenhelighet. Allt snack om kärlek och glädje som dränks i folks falskhet då man tvingas umgås med släken man egentligen inte tål alls."
Jag stirrar förvånat på honom och tänker: 'Får han verkligen berätta sånt för mig?'
"Jag antar att du har något likande, det är inte ovanligt att det är så."
"Det är inte bara julen.."Muttrar jag och börjar dra på mig jackan. "Det är allt.."
"Du känner att du inte duger?"
Jag biter mig i läppen, funderar ett tag och sen släpper jag alla hämningar, dimper ner i stolen och ser olyckligt på honom, denna kalla, analytiske läkare som hade mer djup än jag anade.
"Inget duger. Jag fick jobb med bra betalt, det var fel typ av jobb. Får ett annat jobb med inte ens hälften i timlön, då är det ett ´mansjobb´ och duger inte åt mig. Jag har inte tillräckligt bra betyg, men jag får inte plugga upp dom för jag ska jobba. Att umgås med släkten är ett helvete för man får bara kritik, håret, piercingar, kläder, vänner. Allt. Det faktum att jag inte har körkort ännu, att min kompis förlorat allt i en brand och att jag försöker hjälpa till. ´Vi är väl inte det nya UFF eller?´ var deras respons.
Folk säger åt mig att sluta lyssna, att inte ta åt mig men jag gör det iallafall. Det är trots allt min familj. Trodde det skulle vara över eftersom jag stack hemifrån när jag var sexton och var borta i två år, och ett tag var det bättre. Men nu är det samma sak igen."
Rodnar och tänker: 'Fan vad småsint jag är. Det är inga problem jämnfört med Bacon eller B2:s'. Men ändå. Det är Mina problem och de tär på mig.
"Vill du att jag skriver ut tabletter som lindrar åt dig?" Hans ögon är vänliga, men jag ser ilskan som pyr där inne. Inte riktad mot mig utan mot dem som inte tänker på andra än sig själva, min familj.
"Som atarax menar du?" Ler snett och självföraktfullt. "Nej tack, de är de enda tabletterna jag tagit och nästan dött av. Så jag hoppar gärna över det, hur bra julklapp är det att dö på julafton?" Ser upp och ler sorgset, känner tårarna i ögonen och reser mig upp ur stolen. Skäms över mig själv. Jävla sentimentala råtta!
"Tack iallafall" Säger jag mjukt och räcker fram handen till Läkaren som tar den och trycker den.
"Det var så lite så." Ler han och tittar ner på skärmen en snabbis. "Jag fixar en remiss åt dig, du får tiden hemskickad till dig, och så kan du ju komma på återbesök någon gån efter jul så får vi se hur det står till med infektionen. Jag ser hellst att du är i stockholm under julen, eller nära ett sjukhus utifallatt." Han ser upp på mig och ler. "Jag är pessimist så jag antar det värsta."
Jag ler tillbaka och säger: "Sure thing box! Nära till sjukhus under jul, lovar." Skakar hand igen och sen går jag därifrån, smärtan är irriterande jämn. Känns som om någon kört in en kofot mellan ryggkotorna och bänder loss dom, och inte bara dom utan varenda led. Dessutom har jag fått en böld efter ett av sticken för blodprovens skull. Tror hon fick tag i senan, det gör ont som fan att bara stänga handen. Eller så inbillar jag mig bara. Ja så är det, jag är hypokondriker, det gör inte så ont som det verkar.
Går hem och tar emot mormor och morfar som dumpar julträdet, låtsas inte om något och tänker inte säga något heller. Dom får gärna tro att jag supit upp pengarna jag fått. Hellre det än att säga sanningen. Morsan oroar sig nog som det är.
"Du äter inget, du går ner i vikt, du sover jue inget alls, varför är du vaken hela nätterna?" och den bästa av allt: "Jag är orolig för dig. Hur är det?" Bra.. Jag menar vad ska man säga annat än "Det är bara bra, hurså?"?? Jag orkar inte oroa mig över min hälsa, önskar fan att jag har canser eller något, något allvarligt som säger mig, du gumman du inbillade dig inte smärtan, du är inte hypokondriker. Du HAR fel i kroppen.
Känns som om ingen längre tror mig och den enda som gör det kan jag inte prata med eftersom hon kommer bli hysterisk som alltid "Vi måste till akuten, de måste få hitta felet!" Har redan varit inlagd sammanlagt 2 månaders tid, jag ORKAR inte mer. Smärtstillande, tester, prover, undersökningar, petandes doktorer och dialoger över ens huvud. Nej tack, speciellt inte när de inte hittar något fel.
Det är säkert psykiskt, det skulle inte förvåna mig.
"Du är manodepressiv." Jag tackar jag...
Det värsta är nog det att det inte finns någon att prata med. Förutom min läskigt allseende läkare som ger mig the creeps. Bacon har sitt eget personliga helvete. B2 har sina saker och intressen, Carols är sjuk på allt mitt ältande och Hennes dessutom.
Tuggar fragma och ältar det i tystnad tills jag är så trött på mig själv att jag bara vill spy..
Learn to say No
Det finns alltid en extra plats i min säng för henne, och om hon vill det även en bit varm chocklad och hemmabakade fudgisar.
För jag älskar henne. Jag älskar henne så mkt att när jag insåg hur nära jag var att förlora henne trodde jag inte att det kunde bli värre. Jag kommer inte klara ett liv utan henne, utan våra gräl, våra gnabb och missförstånd.
Jag vill inte simma runt Kalle och Mariattas brygga i Kimiö utan henne, för vem ska då sjunga sånger för mig när jag tänker på Jason från Fredag den 13;onde och drabbas av panik? Eller snarare, inte sjunga sånger och skvätta vatten på mig när jag försöker hålla modet uppe med "Bä bä vita lamm" men det är principen jag vill ha.
Vem förutom du skulle offra mig till de där finska Mercedesraggarna? *flinar brett* eller nästan få oss utkastade från Vivo? Du bara du gumman.
Jag är bara så jävla glad att du mår bra, och att din familj är oskadda, fysiskt. Psykiskt kommer det ta ett tag innan ni kommer på benen igen, men ni har varandra, ni har oss. Ni är en familj, och det är det viktigaste. *kramar om*
Du är min ängel.
Jag har då aldrig träffat någon som kan förstöra julen så hårt som du. Du har den konsen ända ut i fingerspetsarna, och det stör mig. Jag vill kunna fira en jul utan att ha massa gnäl, skäll och elaka slagord som haglar över en.
Och vadfan menar brorsan med:(sammandragning) "Vadå? Varför ska du inte fira jul med familjen? Jävla hora, du frågade mig om jag skulle göra det och sa att du skulle komma. Jävla lögnare, fan tänker du med?
Fira med vännerna, men jag då? Du orkar bara inte höra hur värdelös du är för att du aldrig tar tag i ditt liv, det är det som är grejen, det är därför du inte vill fira jul med familjen. Du är så patetisk! Vem ska du fira jul med? Vänner? Som vem då? Lisa eller? Fan glöm det du kan jue likagärna säga att du inte hör till familjen!
Kommer du inte på julafton kan du glömma att vi kommer höras av igen förutom på begravningar och bröllop din jävla chackhora! *klick*"
Fan vad jag älskar min familj..
"Ska hon fira med Linus? Ja men då är det okej.."
Fuck you, Tom Per Åke, du kan dra åt pipsvängen, jag firar jul med vem jag vill, när jag vill. Jag kommer titta förbi mommo och moffe men jag kommer fanimej inte stanna där, det kan du glömma. Så antingen drar jag hem vid fyra eller så drar jag ut på stan, vet inte ännu, men fan heller om jag tänker vara med dig!
Jävla manipulativa fanskap!
Så har man fått typ "influensan" eller något, det är skojigt. Går runt med konstant huvudverk och det känns som en hel skog av tomtenissar sprutar skum/låtsas snö i mitt öra så jag hör inte ett piss på den sidan. Det är skojigt eller hur?
Det enda positiva med denna vecka är fan att jag hjälpte B2 att baxa ut lite möbler, mat och annat ur lägenheten in i deras nya så dom kan flytta någon gång. Stackarna har väntat sedan i Maj. Kanske jag får min tröja nu, vem vet? ^.-
Nej nu är det fan nog, jag kommer aldrig mera fira jul, fuck it. Om man bara ska få skit är det likabra att strunta i det.
Funderar även på vad du sa till mig, det där om att du tycker att min familj är cp. Du har rätt. Jag fick jobbet på Salus Ansvar, det var itne bra nog, fick jobbet jag har nu, det är inte bra nog, ska börja plugga, det får jag inte för JAG är inte bra nog.
Så jag menar, vad spelar det för roll vad jag gör? Inget kommer bli godkänt ändå.
"Hur många IG:n hade inte du när du gick ut skolan?" "Inte lika många som när du gick ut nian, men åandra sidan, vem kan ha det?"
Jag önskar julen är över, att allt är över och att jag kan söka högskola på annan ort bara för att komma undan, komma bort från alltihopa. Jag pallar inte med att allt ska sluta i bråk, hela tiden.
För ett tag trodde jag faktiskt att du förändrats sedan Småkakornas ingripande, men tydligen hade jag fel. Väntar bara på att du ska återgå helt och hållet till den du var, för ärligt, det är jue trots allt det jag förtjänar eller hur?
Nej förlåt, jag är för dålig för att du ens ska gräla på mig.
För jag älskar henne. Jag älskar henne så mkt att när jag insåg hur nära jag var att förlora henne trodde jag inte att det kunde bli värre. Jag kommer inte klara ett liv utan henne, utan våra gräl, våra gnabb och missförstånd.
Jag vill inte simma runt Kalle och Mariattas brygga i Kimiö utan henne, för vem ska då sjunga sånger för mig när jag tänker på Jason från Fredag den 13;onde och drabbas av panik? Eller snarare, inte sjunga sånger och skvätta vatten på mig när jag försöker hålla modet uppe med "Bä bä vita lamm" men det är principen jag vill ha.
Vem förutom du skulle offra mig till de där finska Mercedesraggarna? *flinar brett* eller nästan få oss utkastade från Vivo? Du bara du gumman.
Jag är bara så jävla glad att du mår bra, och att din familj är oskadda, fysiskt. Psykiskt kommer det ta ett tag innan ni kommer på benen igen, men ni har varandra, ni har oss. Ni är en familj, och det är det viktigaste. *kramar om*
Du är min ängel.
Jag har då aldrig träffat någon som kan förstöra julen så hårt som du. Du har den konsen ända ut i fingerspetsarna, och det stör mig. Jag vill kunna fira en jul utan att ha massa gnäl, skäll och elaka slagord som haglar över en.
Och vadfan menar brorsan med:(sammandragning) "Vadå? Varför ska du inte fira jul med familjen? Jävla hora, du frågade mig om jag skulle göra det och sa att du skulle komma. Jävla lögnare, fan tänker du med?
Fira med vännerna, men jag då? Du orkar bara inte höra hur värdelös du är för att du aldrig tar tag i ditt liv, det är det som är grejen, det är därför du inte vill fira jul med familjen. Du är så patetisk! Vem ska du fira jul med? Vänner? Som vem då? Lisa eller? Fan glöm det du kan jue likagärna säga att du inte hör till familjen!
Kommer du inte på julafton kan du glömma att vi kommer höras av igen förutom på begravningar och bröllop din jävla chackhora! *klick*"
Fan vad jag älskar min familj..
"Ska hon fira med Linus? Ja men då är det okej.."
Fuck you, Tom Per Åke, du kan dra åt pipsvängen, jag firar jul med vem jag vill, när jag vill. Jag kommer titta förbi mommo och moffe men jag kommer fanimej inte stanna där, det kan du glömma. Så antingen drar jag hem vid fyra eller så drar jag ut på stan, vet inte ännu, men fan heller om jag tänker vara med dig!
Jävla manipulativa fanskap!
Så har man fått typ "influensan" eller något, det är skojigt. Går runt med konstant huvudverk och det känns som en hel skog av tomtenissar sprutar skum/låtsas snö i mitt öra så jag hör inte ett piss på den sidan. Det är skojigt eller hur?
Det enda positiva med denna vecka är fan att jag hjälpte B2 att baxa ut lite möbler, mat och annat ur lägenheten in i deras nya så dom kan flytta någon gång. Stackarna har väntat sedan i Maj. Kanske jag får min tröja nu, vem vet? ^.-
Nej nu är det fan nog, jag kommer aldrig mera fira jul, fuck it. Om man bara ska få skit är det likabra att strunta i det.
Funderar även på vad du sa till mig, det där om att du tycker att min familj är cp. Du har rätt. Jag fick jobbet på Salus Ansvar, det var itne bra nog, fick jobbet jag har nu, det är inte bra nog, ska börja plugga, det får jag inte för JAG är inte bra nog.
Så jag menar, vad spelar det för roll vad jag gör? Inget kommer bli godkänt ändå.
"Hur många IG:n hade inte du när du gick ut skolan?" "Inte lika många som när du gick ut nian, men åandra sidan, vem kan ha det?"
Jag önskar julen är över, att allt är över och att jag kan söka högskola på annan ort bara för att komma undan, komma bort från alltihopa. Jag pallar inte med att allt ska sluta i bråk, hela tiden.
För ett tag trodde jag faktiskt att du förändrats sedan Småkakornas ingripande, men tydligen hade jag fel. Väntar bara på att du ska återgå helt och hållet till den du var, för ärligt, det är jue trots allt det jag förtjänar eller hur?
Nej förlåt, jag är för dålig för att du ens ska gräla på mig.
This time Imperfect
Thank you, tror fan jag hade rätt, eller snarare vi Bacon. Kommer du ihåg tavlan som nioklassaren hade gjort i hökarängen, den där med coca cola, en svart korp och WW3 på? Snart kommer det tror jag, och då finns det gott om tid att visa sig som hjälte. Jag hoppas att han hade rätt. USA:s flagga, en svart korp (symboliserar döden) en siluett av en ak47 eller liknande, en Coca Cola burk i centrum, texten W W 3 och blodstänk? Kan det bli tydligare?
En del av mig längtar efter det, anser att ibland är det bra om en skog brinner ner för då kommer det nya, friskare växter. Mänskligheten skulle må bra av en sådan uppväckning och jag tror att jag är en av dem som kommer rensas ut just pga. att jag är så jädrans lat.
Stör mig på en del saker. Alla som sett den jag anstränger mig för att vara har sagt samma sak till mig om och om igen:
"Du kommer bli något stort en dag." eller "Jag känner på mig att du kommer utföra bra saker i livet."
"Bli statsminister." Det sa och skrev Gustav Skarsgård till mig. Jag kan inte släppa det, kanske det faktiskt går att göra en skillnad i samhället? Frågan är bara vilken väg man ska välja, politik, polishögskolan, militären eller affärsekonom? Dessa fyra bygger ju ändå upp samhällets toppenskikt så varför inte? Synd bara att jag är för lat för att göra någon skillnad.
Om det blir ett tredje världskrig, World War 3, som han spådde om för så många år sedan med den gripande tavlan så tror jag att jag kommer välja rysslands sida. Just för att jag är så jävla trött på USA. Haha vem vet kanske det finns en FBI agent och läser det här någonstans och jag hamnar på deras "Badass-list" eller något, han måste iallafall kunna svenska. Så där sjönk oddsen kraftigt. Men utifall att... Hej Steve! *härmar Chia och Carols*
Kriminologi vid Lunds universitet, officerutbildning vid armén? Kanske även lite medicin och samhällsvetenskap. Kanske är bra för mig.
För det är sant, jag är maktgirig som fan, jag VILL ha makt, jag vill kunna göra en skillnad i världen. Men jag anser också att jag inte kan göra det, jag är en av de där personerna som skulle falla för maktens tjusning och bli korruperad. Kan inte ens stava så varför oroar jag mig om sånt XD
Klockan är tre och jag skriver i min blogg, en fredagkväll. Fan vad livet suger ibland..
Men det är sak samma, jag gillar mitt liv. Ibland.
Är det fel av en människa att önska att man var mer än vad man egentligen är? Att vilja vara speciell, att kunna göra en skillnad?
Jag vill ha makten att påverka, att göra rätt. Men jag kan inte ha en sådan makt som gör mig till både domstol, jury och bödel, det skulle jag garanterat missbruka.
Men jag vill ha makten. Jag vill verkligen det. Jag är helt körd i huvudet.
När du är tung som luft så är du nästan perfekt..
Du gör mig lugn,
Bara en sekund, då är jag nästan perfekt,
Du gör mig lugn
Du är mörkrädd, kan inte hjälpa dig nu.
En del av mig längtar efter det, anser att ibland är det bra om en skog brinner ner för då kommer det nya, friskare växter. Mänskligheten skulle må bra av en sådan uppväckning och jag tror att jag är en av dem som kommer rensas ut just pga. att jag är så jädrans lat.
Stör mig på en del saker. Alla som sett den jag anstränger mig för att vara har sagt samma sak till mig om och om igen:
"Du kommer bli något stort en dag." eller "Jag känner på mig att du kommer utföra bra saker i livet."
"Bli statsminister." Det sa och skrev Gustav Skarsgård till mig. Jag kan inte släppa det, kanske det faktiskt går att göra en skillnad i samhället? Frågan är bara vilken väg man ska välja, politik, polishögskolan, militären eller affärsekonom? Dessa fyra bygger ju ändå upp samhällets toppenskikt så varför inte? Synd bara att jag är för lat för att göra någon skillnad.
Om det blir ett tredje världskrig, World War 3, som han spådde om för så många år sedan med den gripande tavlan så tror jag att jag kommer välja rysslands sida. Just för att jag är så jävla trött på USA. Haha vem vet kanske det finns en FBI agent och läser det här någonstans och jag hamnar på deras "Badass-list" eller något, han måste iallafall kunna svenska. Så där sjönk oddsen kraftigt. Men utifall att... Hej Steve! *härmar Chia och Carols*
Kriminologi vid Lunds universitet, officerutbildning vid armén? Kanske även lite medicin och samhällsvetenskap. Kanske är bra för mig.
För det är sant, jag är maktgirig som fan, jag VILL ha makt, jag vill kunna göra en skillnad i världen. Men jag anser också att jag inte kan göra det, jag är en av de där personerna som skulle falla för maktens tjusning och bli korruperad. Kan inte ens stava så varför oroar jag mig om sånt XD
Klockan är tre och jag skriver i min blogg, en fredagkväll. Fan vad livet suger ibland..
Men det är sak samma, jag gillar mitt liv. Ibland.
Är det fel av en människa att önska att man var mer än vad man egentligen är? Att vilja vara speciell, att kunna göra en skillnad?
Jag vill ha makten att påverka, att göra rätt. Men jag kan inte ha en sådan makt som gör mig till både domstol, jury och bödel, det skulle jag garanterat missbruka.
Men jag vill ha makten. Jag vill verkligen det. Jag är helt körd i huvudet.
När du är tung som luft så är du nästan perfekt..
Du gör mig lugn,
Bara en sekund, då är jag nästan perfekt,
Du gör mig lugn
Du är mörkrädd, kan inte hjälpa dig nu.
A New Fresh Start
Var i skogis idag, det var skönt att kunna tända det där ljuset i vintermörkret, att stå brevid någon som delade ens känslor, iallafall lite grann och ta ett farväl. Kändes lite som att jag hädade när jag sa att jag absolut inte gillade religion, för det gör jag inte, men att det var okey om andra ville be.
För mig är religion inget dåligt i sig, det tar bara fram det värsta i människor. Iallafall som jag ser det.
Men det är en lättnad egentligen att kunna vända det ryggen nu.
Det enda molnet på min himmel just nu är imorgon, mötet med syon. Förmodligen kommer det gå skitbra, men ja, vi får se. Håller iallafall tummarna, och då får jag veta vad jag ska läsa för något roligt i vår. Hoppas, konstigt som det låter, på matte, kanske även samhälle men det är upp till dom. Får pengar om jag får båda, vilket är bra eftersom jag behöver pengarna, och jag får nog ganska mycket att göra under dagarna, vilket är bra för det behöver jag ha.
Saknar min Bacon dock, vi ska gå på Animekväll den 16:onde på en biograf, ska fixa biljetter till oss så ska vi rocka fett XD
Jag älskar anime, helt besatt, synd bara att man inte kan rita manga :/
Men jag ska försöka skissa upp de fyra karaktärerna jag behöver ha. Jag har snott namnen jag vet XD Men det är Haku, den tystlåtne. Kakashi (for you bacon! XD) the thoughtfull, men nu måste jag sluta. Fettot Peter den SToooore kommer över, så jag ska dra mig undan till mitt rum. Ciao! XD
Haha måst lägga in detta XD
Temperament
Cosmopolitan
When you wake up in the morning, you set out to impress and to make a lasting impression on those who you encounter.
You surround yourself with all the right people and right things - making you a real trendsetter. Others admire and want to be just like you. Second best will not do - it's the best (and only the best) for you.
You are attentive to detail in yourself, your surroundings and your social circle.
Interests
Thrill Seeker
You are interested in anything that is exciting and pleasurable. You're not afraid to indulge yourself - you live by your own set of rules and don't allow yourself to get hung on what others think. For the most part, you are independent and do whatever you please to do. Trying to stop you from doing something only makes you want it even more. At the end of the day - you live for life's most thrilling moments.
Amusement
Adventurous
It's a good thing that you are filled with energy and ambitions (that others sometimes find exhausting) because you're continually looking for a new adventure and exciting experience. You struggle with a continual feeling of restlessness which constantly pushes you to the next level of excitement. Once you have accomplished one thing, you are eager to accomplish something more exciting, riskier and distinguishable.
Passion
Physical
You are a cuddle bug - from a warm hug shared with your best friend to steamy sex with your partner, you enjoy every bit of human contact that you can get. You demonstrate your love for others most fluidly through physical one-on-one contact and you feel the most loved when you are being touched. You feel disconnected when you are physically isolated from others. You're a people person and a lover of all things human.
Detta var den första jag gjorde XD
Temperament
Flexible
Nothing seems to bother you - you sail through life crisis free. It's not that your life doesn't have its ups and downs, it's just that you handle everything without unnecessary drama and antics. You approach each day fresh, not worrying about yesterday or tomorrow. You are confident that you can handle anything that comes your way and experience has shown that you are absolutely right about this.
Interests
Simple
You are continually pursuing a simpler and less complicated life - you don't allow yourself to fall victim to all of the "should do's" that society continually bombards you with. You are thoughtful about your life choices and think in terms of yourself, others and the world in which we live. You have a great sense that we are part of something much bigger and we must be good to others, if we want others and the world to be good to us.
Amusement
Adventurous
It's a good thing that you are filled with energy and ambitions (that others sometimes find exhausting) because you're continually looking for a new adventure and exciting experience. You struggle with a continual feeling of restlessness which constantly pushes you to the next level of excitement. Once you have accomplished one thing, you are eager to accomplish something more exciting, riskier and distinguishable.
Passion
Traditional
Your notions about romance are viewed as unrealistic by many, but don't let that stop you. When you think of romance, you think of huge gestures of commitment, sacrifice and love like we see in the movies. Flowers, chocolate, and wine are just some of the ways to your heart. You want to feel loved and treasured by your partner and you expect to be courted, admired and hotly pursued. You long for old fashioned dating.
LOL! XD
Your Wish Personality is: Compassionate Carer You value love and relationships
För mig är religion inget dåligt i sig, det tar bara fram det värsta i människor. Iallafall som jag ser det.
Men det är en lättnad egentligen att kunna vända det ryggen nu.
Det enda molnet på min himmel just nu är imorgon, mötet med syon. Förmodligen kommer det gå skitbra, men ja, vi får se. Håller iallafall tummarna, och då får jag veta vad jag ska läsa för något roligt i vår. Hoppas, konstigt som det låter, på matte, kanske även samhälle men det är upp till dom. Får pengar om jag får båda, vilket är bra eftersom jag behöver pengarna, och jag får nog ganska mycket att göra under dagarna, vilket är bra för det behöver jag ha.
Saknar min Bacon dock, vi ska gå på Animekväll den 16:onde på en biograf, ska fixa biljetter till oss så ska vi rocka fett XD
Jag älskar anime, helt besatt, synd bara att man inte kan rita manga :/
Men jag ska försöka skissa upp de fyra karaktärerna jag behöver ha. Jag har snott namnen jag vet XD Men det är Haku, den tystlåtne. Kakashi (for you bacon! XD) the thoughtfull, men nu måste jag sluta. Fettot Peter den SToooore kommer över, så jag ska dra mig undan till mitt rum. Ciao! XD
Haha måst lägga in detta XD
Temperament
Cosmopolitan
When you wake up in the morning, you set out to impress and to make a lasting impression on those who you encounter.
You surround yourself with all the right people and right things - making you a real trendsetter. Others admire and want to be just like you. Second best will not do - it's the best (and only the best) for you.
You are attentive to detail in yourself, your surroundings and your social circle.
Interests
Thrill Seeker
You are interested in anything that is exciting and pleasurable. You're not afraid to indulge yourself - you live by your own set of rules and don't allow yourself to get hung on what others think. For the most part, you are independent and do whatever you please to do. Trying to stop you from doing something only makes you want it even more. At the end of the day - you live for life's most thrilling moments.
Amusement
Adventurous
It's a good thing that you are filled with energy and ambitions (that others sometimes find exhausting) because you're continually looking for a new adventure and exciting experience. You struggle with a continual feeling of restlessness which constantly pushes you to the next level of excitement. Once you have accomplished one thing, you are eager to accomplish something more exciting, riskier and distinguishable.
Passion
Physical
You are a cuddle bug - from a warm hug shared with your best friend to steamy sex with your partner, you enjoy every bit of human contact that you can get. You demonstrate your love for others most fluidly through physical one-on-one contact and you feel the most loved when you are being touched. You feel disconnected when you are physically isolated from others. You're a people person and a lover of all things human.
Detta var den första jag gjorde XD
Temperament
Flexible
Nothing seems to bother you - you sail through life crisis free. It's not that your life doesn't have its ups and downs, it's just that you handle everything without unnecessary drama and antics. You approach each day fresh, not worrying about yesterday or tomorrow. You are confident that you can handle anything that comes your way and experience has shown that you are absolutely right about this.
Interests
Simple
You are continually pursuing a simpler and less complicated life - you don't allow yourself to fall victim to all of the "should do's" that society continually bombards you with. You are thoughtful about your life choices and think in terms of yourself, others and the world in which we live. You have a great sense that we are part of something much bigger and we must be good to others, if we want others and the world to be good to us.
Amusement
Adventurous
It's a good thing that you are filled with energy and ambitions (that others sometimes find exhausting) because you're continually looking for a new adventure and exciting experience. You struggle with a continual feeling of restlessness which constantly pushes you to the next level of excitement. Once you have accomplished one thing, you are eager to accomplish something more exciting, riskier and distinguishable.
Passion
Traditional
Your notions about romance are viewed as unrealistic by many, but don't let that stop you. When you think of romance, you think of huge gestures of commitment, sacrifice and love like we see in the movies. Flowers, chocolate, and wine are just some of the ways to your heart. You want to feel loved and treasured by your partner and you expect to be courted, admired and hotly pursued. You long for old fashioned dating.
LOL! XD
People are your priority. You know that the key to happiness is in the people around
you and your relationships with them. You may be spiritual, and you will find that
investing
your time and energy into friends and family will bring you happiness in life.
Your Wish Personality is: Compassionate Carer You value love and relationships
Come back to me it's almost easy.
Damnation, Salvation
i'm going down i'm just a Whore
and baby don't ask me why!
i've just sold my soul!
Måste dra till Vivo och köpa mjölk, funderar på att köpa en julstjärna också till mamma, men vi får se, kanske kanske inte. Jag tycker hon är värd det. Oavsett hur arg jag blir på henne och hur mkt jag än irriterar mig på hennes synsätt så har hon rätt i mycket hon säger. Och jag lever på henne.
Saknar min Bacon även om jag kan störa mig på att hon är så fruktansvärt seg att förstå mig ibland, precis som jag är seg på att förstå henne kom jag just på. Typiskt för mig och Bacon:
"Vad?" säger jag för sjunde gången.
"Jag sa ju att du skulle göra sådär! Åh, kan du ALDRIG lära dig att lyssna på mig?!" Baco suckar och ser uppgivet på mig. Tror dagisjobbet passar henne perfekt, jag menar hon brukar jue passa mig!
Men nu är B2 arg på mig, med rätta. Jag var för hård mot henne och behandlade henne orätt, men jag tröttnade. Förlåt.
Jag insåg just att vissa kan inte bli arga på andra förens man inser hur lika man verkligen är. Jag skulle inte blivit sur om det inte var någon annan än B2 just för att hon gör det jag får sådan kritik för, står upp för de som inte kan ta hand om sig själva.
Och hon kommer bli sårad. Men det är inte min sak att göra något åt det, jag kan säga det till henne tusen gånger men det spelar ingen roll, hon måste inse det själv.
Som en vän till mig sa: "Varför bryr du dig ens om att prata med henne? Hon säger att hon lyssnar men det första hon gör är att gå och göra det du sagt åt henne att INTE göra. Hon hävdar att hon lyssnar när hon egentligen gör det rakt motsatta."
Tänkte kolla upp när det är öppet på skogis, kanske drar dit imorgon och köper ett gravljus, måste rensa tankarna och komma underfund med vad jag vill ha ut av livet.
Ingen tycker jag ska plugga vidare, ingen. Men jag vill verkligen göra det, och jag känner att jag måste komma igång med det nu, inte senare. Jag är inte en person som tar tag i saker och ting, men om de ligger på hög för länge stor städar jag på några timmar. Det är det jag går igenom nu, allt eller inget. Men jag menar såhär, får jag matte B är det Gävle eller Lund nästa, vem vet, kanske Bacon hänger med så hon kan charma lärarna på hennes skola att släppa in henne ;)
Fast jag tror iof att hon kan komma in lättare på egna meriter än via kontakter, för hon är duktig. Bara se hur bra det gick för henne och rex sist jag såg henne rida honom :)
Kommer inte ihåg vad de sa ordagrant eller vem de var, men det var något om att man inte fick rida rex om man inte kunde få honom att gå bra, och Bacon fick inte göra det.
Okej, Rex går inte Perkfekt när Bacon rider honom, men han går jävligt fint! Och det är inte många som får honom att gå så jävla fint som Bacon kan få honom att gå. Fett stolt jag är, både Bacon och B2 utvecklas med stormsteg.
Känns som om jag är den enda som står kvar och trampar, utan att veta vad jag ska ta mig till, vad jag ska hitta på. Jag utvecklas inte, jag har inga utmaningar i livet och de jag skulle kunna skaffa mig är jag för lat för att jaga efter.
Bra va?
Men jag är fett stolt över att jag håller fast vid mitt lilla, ynkliga jobb för det är trots allt bättre än inget alls. Men jag måste ringa sociala och kolla bidrag ifall morsan kommer in på skolan, tror inte femhundra kronor i månaden plus min lön på 800kr kommer nära oss. :/
Men det är ett senare problem, jag ska ringa dom imorgon, på torsdag ska jag till syon och kolla lärlingsutbildningar, sen får vi se vad som händer. Allt jag behöver är matte B och ett jobb så att jag kan plugga vidare senare.
Argh, måste fixa något snart, blir galen på den här jävla gardinstången som jag har. Den i köket är okey om man får i huvudet, det är godkänt, men i sovrummet? Jag har satt upp gardiner där i 15 år! Det borde inte vara så jädrans svårt! Gah!
Och en sak till, jag är inte hos Carols varje dag, och det är kränkande att du sms:ar "hej hur var din dag?" Eller "Är du hemma?" Du är sur på mig men säg det isf, istället för att hålla på och poka mej med en pinne, vilket det känns som om du gör nu.
Nothing gets better by this you know?
Haha min blogg är fan patetisk! XD
Men jag har ett grymt inlägg jag ska publicera så fort jag har ork, lust och tid. :)
Uppfostran ;)
Haku, den hetaste snubben i HELA Naruto serien XD
Sasuke, Narutos vän och den näst coolaste/hetaste killen i serien XD
Inget slår dock Fullmetal Alchemist XD
Bröderna Elric rockar! XD Med risk att vara otrogen, jag får gåshud och ler skitfånigt i slutet av epilogfilmen när Ed vänder sig mot kameran och ler sådär XD
GHA! XD
Vincent Valentine kommer dock alltid att vara min hjälte, med sin Spawn influerade mantel och coola utstrålning samt det där ostyriga, sexiga håret som hänger fram *Suckar hänfört* Åh Vincent, Im all yours.. XD
i'm going down i'm just a Whore
and baby don't ask me why!
i've just sold my soul!
Måste dra till Vivo och köpa mjölk, funderar på att köpa en julstjärna också till mamma, men vi får se, kanske kanske inte. Jag tycker hon är värd det. Oavsett hur arg jag blir på henne och hur mkt jag än irriterar mig på hennes synsätt så har hon rätt i mycket hon säger. Och jag lever på henne.
Saknar min Bacon även om jag kan störa mig på att hon är så fruktansvärt seg att förstå mig ibland, precis som jag är seg på att förstå henne kom jag just på. Typiskt för mig och Bacon:
"Vad?" säger jag för sjunde gången.
"Jag sa ju att du skulle göra sådär! Åh, kan du ALDRIG lära dig att lyssna på mig?!" Baco suckar och ser uppgivet på mig. Tror dagisjobbet passar henne perfekt, jag menar hon brukar jue passa mig!
Men nu är B2 arg på mig, med rätta. Jag var för hård mot henne och behandlade henne orätt, men jag tröttnade. Förlåt.
Jag insåg just att vissa kan inte bli arga på andra förens man inser hur lika man verkligen är. Jag skulle inte blivit sur om det inte var någon annan än B2 just för att hon gör det jag får sådan kritik för, står upp för de som inte kan ta hand om sig själva.
Och hon kommer bli sårad. Men det är inte min sak att göra något åt det, jag kan säga det till henne tusen gånger men det spelar ingen roll, hon måste inse det själv.
Som en vän till mig sa: "Varför bryr du dig ens om att prata med henne? Hon säger att hon lyssnar men det första hon gör är att gå och göra det du sagt åt henne att INTE göra. Hon hävdar att hon lyssnar när hon egentligen gör det rakt motsatta."
Tänkte kolla upp när det är öppet på skogis, kanske drar dit imorgon och köper ett gravljus, måste rensa tankarna och komma underfund med vad jag vill ha ut av livet.
Ingen tycker jag ska plugga vidare, ingen. Men jag vill verkligen göra det, och jag känner att jag måste komma igång med det nu, inte senare. Jag är inte en person som tar tag i saker och ting, men om de ligger på hög för länge stor städar jag på några timmar. Det är det jag går igenom nu, allt eller inget. Men jag menar såhär, får jag matte B är det Gävle eller Lund nästa, vem vet, kanske Bacon hänger med så hon kan charma lärarna på hennes skola att släppa in henne ;)
Fast jag tror iof att hon kan komma in lättare på egna meriter än via kontakter, för hon är duktig. Bara se hur bra det gick för henne och rex sist jag såg henne rida honom :)
Kommer inte ihåg vad de sa ordagrant eller vem de var, men det var något om att man inte fick rida rex om man inte kunde få honom att gå bra, och Bacon fick inte göra det.
Okej, Rex går inte Perkfekt när Bacon rider honom, men han går jävligt fint! Och det är inte många som får honom att gå så jävla fint som Bacon kan få honom att gå. Fett stolt jag är, både Bacon och B2 utvecklas med stormsteg.
Känns som om jag är den enda som står kvar och trampar, utan att veta vad jag ska ta mig till, vad jag ska hitta på. Jag utvecklas inte, jag har inga utmaningar i livet och de jag skulle kunna skaffa mig är jag för lat för att jaga efter.
Bra va?
Men jag är fett stolt över att jag håller fast vid mitt lilla, ynkliga jobb för det är trots allt bättre än inget alls. Men jag måste ringa sociala och kolla bidrag ifall morsan kommer in på skolan, tror inte femhundra kronor i månaden plus min lön på 800kr kommer nära oss. :/
Men det är ett senare problem, jag ska ringa dom imorgon, på torsdag ska jag till syon och kolla lärlingsutbildningar, sen får vi se vad som händer. Allt jag behöver är matte B och ett jobb så att jag kan plugga vidare senare.
Argh, måste fixa något snart, blir galen på den här jävla gardinstången som jag har. Den i köket är okey om man får i huvudet, det är godkänt, men i sovrummet? Jag har satt upp gardiner där i 15 år! Det borde inte vara så jädrans svårt! Gah!
Och en sak till, jag är inte hos Carols varje dag, och det är kränkande att du sms:ar "hej hur var din dag?" Eller "Är du hemma?" Du är sur på mig men säg det isf, istället för att hålla på och poka mej med en pinne, vilket det känns som om du gör nu.
Nothing gets better by this you know?
Haha min blogg är fan patetisk! XD
Men jag har ett grymt inlägg jag ska publicera så fort jag har ork, lust och tid. :)
Uppfostran ;)
Haku, den hetaste snubben i HELA Naruto serien XD
Sasuke, Narutos vän och den näst coolaste/hetaste killen i serien XD
Inget slår dock Fullmetal Alchemist XD
Bröderna Elric rockar! XD Med risk att vara otrogen, jag får gåshud och ler skitfånigt i slutet av epilogfilmen när Ed vänder sig mot kameran och ler sådär XD
GHA! XD
Vincent Valentine kommer dock alltid att vara min hjälte, med sin Spawn influerade mantel och coola utstrålning samt det där ostyriga, sexiga håret som hänger fram *Suckar hänfört* Åh Vincent, Im all yours.. XD
I guess this is it..
Okey , nu ska man ut och jobba igen. Ska dela ut tidningar, och folk är stolta över att man faktiskt har ett jobb. Som ger mindre än 50 kr timmen. Yay! Stolt man kan vara.
Nej men ärligt, två distrikt, 760 hushåll, 170 kr? Det kommer ta MINST fem timmar att dela ut skiten OM jag är snabb. Och får 170 kr för det, det suger så hårt.
Så ska jag till mommo och moffe imorgon, vet fortfarande itne hur jag gör under julen och har ingen aning om vad jag ska göra med portarna jag inte kommer in i.
Men jag får iaf hjälp.
Måste få klaga igen, stör mig på att folk aldrig uppskattar vad man gör för dem, på hur mkt man ställer upp. Inte bara vänner utan även familj, och jag hatar det faktum att alla tar en för givet.
"Men morsan är sur, hon kuggade matten (säg det inte till någon) så åk hem och trösta henne. Hon är fett ledsen, laga någon god mat eller något åt henne."
Från brorsan. Inte hört från honom på tre, nästan fyra månader och så får jag detta? Okey?
Sen fortsätter det!
"Men fixa något att muntra upp henne med. Skit i norrtälje, åke hem. Har du jobb ännu?"
"Men du söker heltid?"
Vad har du med det att göra? VARFÖR är det MITT ansvar att ta hand om mamma? Har jag inte dragit mitt strå till stacken ännu? Tydligen inte.
Fan jag hatar dig, din uppblåsta fan. "Ja jag har jobb men det är bara helgjobb och ger inte så mkt." "men du söker heltid?"
Vad spelar det för roll vad jag söker? Jag ska FORTFARANDE plugga, men det ska jag skita i om mamma kommer in på Påhlsman, tycker ALLA utom hon, i släkten. Vadfan är det för jävla synsätt?
"Hon har kämpat så hårt för att komma in.."
Ja men jag har bara ett år på mig att fixa skolan nu, ett år sen måste jag ha kommit in på någon högskola, ett år att plugga upp alla ämnen. Är inte det värt att kämpa för?
"Men se på din mor, hon är över 40 och ska kanske läsa högskola nästa år först. Det är ingen brådska."
Nej kanske inte för er men jag
har ingen önskan om att jobba i tjugo fem år på olika skitjobb utan att få mer än 18000 kr i lön för att SEDAN plugga för att kunna få kanske 20000 de sista åren innan min pension! Jag går hellre högskola och SEN jobbar för 20000 i månaden, jag är kinkig jag vet men That's me!
Och jag tänker inte lägga mig i den här grejen det är bara så. Visst vi kommer ha ont om pengar om hon kommer in, jag ska snacka med soc om bidrag och sen söka timanställning hos matbutikerna runt omkring, men jag kan inte göra mer än så. Jag TÄNKER plugga upp mina betyg i Januari 2008 inte 2048. Det är en sak som är säker iallafall, och jag tänker inte vika mi g. Inte för allt vatten i Amazonas.
Julpyntet kom upp idag, ska iväg nu och köra iväg den första omgången men vi får se hur det går sen, måste skynda mig lite så att vi kan bli klara innan sju. :)
Räknar med åtminstone fem timmars arbete, men jag tar det som minimum och hoppas att det går fortare.
Sen ska jag komma hem, duscha, byta kläder och fixa mitt rum så vi kan byta gardiner, hänga upp jultavlor, ställa fram tomtar och hänga upp belysningen i alla rum. Ska även fira första advent genom att tända eld på köket XD
Nej det gör jag bara med Stalin *skrattar åt minnet*
"Eh, Stalin.. Det brinner.."
"Jaha.. Släck det då.."
"Hur då?.."
"Jag vet inte.."
"Hmm.. *Kastrull.. Kväva.. Kanske fungerar.."
*lägger en kastrull uppochner över det brinnande popcornet och stirrar på den.*
"Jaha.."
"Mm.."
*Lyfter på kastrullen och ser att popcornet fortfarande brinner. Flamberat popcorn någon?
Suckar och ser på medan det sakta brinner klart och ställer kastrullen på en annan platta, skrapar loss popcorn resterna och ser på Stalin som stirrar på det som en gång varit ett brinnande popcorn*
"Oj då.." Säger jag så börjar vi skratta*
Typiskt oss XD
Saknar henne, men men. Tänkte säga att hon inte hör av sig men det är en lögn, hon sms:ade mig kl halv tolv igår och väckte mig. Vem skickar sms så sent?
Visserligen var de en lördag men vissa av oss har urusla jobb och måste gå upp tidigt för att hinna. Xb
Måste till läkaren igen, spyr blod och har magsmärtor. Värre än förut men jag tror inte dom kommer hitta felet nu heller så funderar på allvar att skita i det och ge pengarna till mamma så slutar hon fråga "När ska du till soc!?" "När kommer din lön?!"
Kanske hon håller käften ett litet tag iaf.
Har present till Korven, förresten. Hoppas hon tycker om det.
Nej men ärligt, två distrikt, 760 hushåll, 170 kr? Det kommer ta MINST fem timmar att dela ut skiten OM jag är snabb. Och får 170 kr för det, det suger så hårt.
Så ska jag till mommo och moffe imorgon, vet fortfarande itne hur jag gör under julen och har ingen aning om vad jag ska göra med portarna jag inte kommer in i.
Men jag får iaf hjälp.
Måste få klaga igen, stör mig på att folk aldrig uppskattar vad man gör för dem, på hur mkt man ställer upp. Inte bara vänner utan även familj, och jag hatar det faktum att alla tar en för givet.
"Men morsan är sur, hon kuggade matten (säg det inte till någon) så åk hem och trösta henne. Hon är fett ledsen, laga någon god mat eller något åt henne."
Från brorsan. Inte hört från honom på tre, nästan fyra månader och så får jag detta? Okey?
Sen fortsätter det!
"Men fixa något att muntra upp henne med. Skit i norrtälje, åke hem. Har du jobb ännu?"
"Men du söker heltid?"
Vad har du med det att göra? VARFÖR är det MITT ansvar att ta hand om mamma? Har jag inte dragit mitt strå till stacken ännu? Tydligen inte.
Fan jag hatar dig, din uppblåsta fan. "Ja jag har jobb men det är bara helgjobb och ger inte så mkt." "men du söker heltid?"
Vad spelar det för roll vad jag söker? Jag ska FORTFARANDE plugga, men det ska jag skita i om mamma kommer in på Påhlsman, tycker ALLA utom hon, i släkten. Vadfan är det för jävla synsätt?
"Hon har kämpat så hårt för att komma in.."
Ja men jag har bara ett år på mig att fixa skolan nu, ett år sen måste jag ha kommit in på någon högskola, ett år att plugga upp alla ämnen. Är inte det värt att kämpa för?
"Men se på din mor, hon är över 40 och ska kanske läsa högskola nästa år först. Det är ingen brådska."
Nej kanske inte för er men jag
har ingen önskan om att jobba i tjugo fem år på olika skitjobb utan att få mer än 18000 kr i lön för att SEDAN plugga för att kunna få kanske 20000 de sista åren innan min pension! Jag går hellre högskola och SEN jobbar för 20000 i månaden, jag är kinkig jag vet men That's me!
Och jag tänker inte lägga mig i den här grejen det är bara så. Visst vi kommer ha ont om pengar om hon kommer in, jag ska snacka med soc om bidrag och sen söka timanställning hos matbutikerna runt omkring, men jag kan inte göra mer än så. Jag TÄNKER plugga upp mina betyg i Januari 2008 inte 2048. Det är en sak som är säker iallafall, och jag tänker inte vika mi g. Inte för allt vatten i Amazonas.
Julpyntet kom upp idag, ska iväg nu och köra iväg den första omgången men vi får se hur det går sen, måste skynda mig lite så att vi kan bli klara innan sju. :)
Räknar med åtminstone fem timmars arbete, men jag tar det som minimum och hoppas att det går fortare.
Sen ska jag komma hem, duscha, byta kläder och fixa mitt rum så vi kan byta gardiner, hänga upp jultavlor, ställa fram tomtar och hänga upp belysningen i alla rum. Ska även fira första advent genom att tända eld på köket XD
Nej det gör jag bara med Stalin *skrattar åt minnet*
"Eh, Stalin.. Det brinner.."
"Jaha.. Släck det då.."
"Hur då?.."
"Jag vet inte.."
"Hmm.. *Kastrull.. Kväva.. Kanske fungerar.."
*lägger en kastrull uppochner över det brinnande popcornet och stirrar på den.*
"Jaha.."
"Mm.."
*Lyfter på kastrullen och ser att popcornet fortfarande brinner. Flamberat popcorn någon?
Suckar och ser på medan det sakta brinner klart och ställer kastrullen på en annan platta, skrapar loss popcorn resterna och ser på Stalin som stirrar på det som en gång varit ett brinnande popcorn*
"Oj då.." Säger jag så börjar vi skratta*
Typiskt oss XD
Saknar henne, men men. Tänkte säga att hon inte hör av sig men det är en lögn, hon sms:ade mig kl halv tolv igår och väckte mig. Vem skickar sms så sent?
Visserligen var de en lördag men vissa av oss har urusla jobb och måste gå upp tidigt för att hinna. Xb
Måste till läkaren igen, spyr blod och har magsmärtor. Värre än förut men jag tror inte dom kommer hitta felet nu heller så funderar på allvar att skita i det och ge pengarna till mamma så slutar hon fråga "När ska du till soc!?" "När kommer din lön?!"
Kanske hon håller käften ett litet tag iaf.
Har present till Korven, förresten. Hoppas hon tycker om det.
