Amorcaucuest

Hmm, träffade min psykolog första gången igår, det var ganska roligt. Om man bortser från att jag mådde riktigt illa, jag hade förväxlat min yoghurt med en annan av exakt samma märke och smak, det enda som skillde dem åt var att ena var två månader för gammal, den yoghurten käkade jag av!
Men så kom vi in på ämnet, "mitt såkallade liv" och jag berättade kortfattat. Då säger han: "Du har haft en svår uppväxt" och jag rycker på axlarna, ler lite och säger: "Allt är relativt." Sen har jag börjat med "Det beror på hur man ser det" om varje negativ erfarenhet, och avslutat med: "Det kunde varit värre."
Vilket ledde till att han skrek på mig, inte en gång utan tre! Jag trodde psykologer skulle vara lugna och trygga (vilket han är om man bortser från att han som sagt var skrek på mig) även om man kom dit naken eller tände eld på deras shäcslong. Eller vad det nu heter och ja han ´har en sån, i läder, precis som i serien Elvis i Metro! Jag skrattade, i mitt huvud iochförsig, men jag skrattade! :)
Sen så har man jobbat, jag har uttvecklats till en full fjädrad arbetsnarkoman! Jobbar mellan 8-12 timmar om dagen och de får SLÄPA mig ut ur butiken, jag älskar det. Annars skulle jag väl inte jobba mellan sex och sju dagar i veckan om jag inte gjorde det men iallafall.
I sommar blir det Kroatien eller rom, beror på, men jag längtar redan, sen v 33 tar jag och börjar övningsköra, det är väldigt spännande!
Sen kan vi tillägga att Q fick mitt nr och vi har jätteroliga sms stunder han och jag!
Åh, en sak till. Hostan har blivit värre så nu hostar jag blod mellan halsblossen och går på antibiotika/morfin kur! Det är spännande egentligen med tanke på att jag vägrar kolla upp det.
Och läkaren, som är fett snygg och flirtar med mig, gav mej teorin att 1. det kan faktiskt vara så att jag håller på att utveckla cancer eller KOL,  och 2. ville göra ett graviditetstest på mig. Jag blev så arg så jag ställde till med en STOR scen, men å andra sidan, vem skulle inte göra det i min sits?
Jag vrålade och skrek, grät och skrattade för att sedan få ett hysteriskt sammanbrott. Han försökte förklara att det bara var att pissa på en pinne, men jag hade inte mod nog att säga att det inte var att kissa på pinnen som skrämde mig, det var beslutet jag måste fatta om det kom upp ett streck mer än det borde. Och sen det här med.. Vem är pappan?
Så.. Även om jag vuxit ur mina kläder och går runt i brorsans gamla jeans och kjolar hela dagarna så anser jag ändå att det är en sak som kommer visa sig med tiden, och innan jag står där i åttonde månaden (vilket knappast skulle kunna hända Gud, om han finns, kan inte vara så grym) så tänker jag faktiskt inte bry mig om det.
Sen ska jag berätta att jag inte har en enda bit mat i mitt kylskåp, hoppade över lunchen idag eftersom jag inte har RÅD att äta, detta trots att jag fått tillbaka på skatten, mer än jag räknat med. Varför? Jag köpte böcker för över 500 kr.. Så oansvarigt men ändå så värt det!
Alla Ian Hearns böcker om klanen otori, marian Keyes samtliga förutom under täcket, flyga drake, och två till av samma författare, han som skrivit patient 67 och gone baby gone.
Så jag har med andra ord handlat böcker för matpengar som skulle räckt i två veckor. Så jag är grymt hungrig. Men som sagt. Det var värt det!
Ska till psykologen och prata igen imorgon, han är så rar. Även om jag misstänker att dunsarna från rummet intill när han gick ut mitt under sektionen var dörren som han smällde igen upprepade gånger medan han svor så det osade, så ser jag fram emot det. För att vara ärlig är han riktigt underhållande. Men nu måste jag sticka igen, har tid hos läkaren halv som jag måste gå på och snacka om röntgenplåtarna *stönar*
Men å andra sidan, jag har inget bättre för mig nu när man blev släpad ur butiken under högljudda protester från min sida, redan vid två. Så dags att göra sig nyttig. Undrar vad min psykokamrat egentligen tycker om mig, förutom det där om att jag itne är rädd att säga vad jag tycker och är EXTREMT *dramatisk paus* självförnekande. Jag förminskar mina problem anser han. Men vadskjutton, det är så det går att leva med dom!
"Shit jag blev våldtagen, men jag hade iallafall tur att han inte tog mig analt!" är ett uttryck som gav upphov till väldigt många dunsar från rummet intill.
*flinar roat* Undrar om jag kan få honom att kasta något i väggen..
Men det får vi se, måste dra nu. Ciao Bello!