Amorcaucuest

Fan vad jag älskar kära gamla Sverige ibland. Speciellt när man springer på vissa personer på stan, DET är underbart! Fick höra: "Men lilla vän! Vad har du råkat ut för?" från jobbkompisarna mer än jag någonsin har hört förut, och som folk STIRRAR! Skojar inte, det är väldigt enerverande! So What!? Ja jag har spräckt läpp och blåtira, men vadfan jag är inte en alien för det!
Så för att slippa fler välvilliga råd så tar jag och dumpar Sverige för kära Finland, och hör och häpna. Bacon kommer inte med. Förvånad? Nej.
Men iallfall, just nu är jag riktigt sur på henne, man tycker att hon åtminstone hade kunnat SVARA på ett av alla sms, speciellt när vi sagt att vi skulle på bio. Surare blev man när det är samma dag som bion som inte blev av, som man fick stryk. Hade jag inte varit dum nog att försöka få tag i henne hade jag inte fått det jag har idag. Blåmärken.
Det roligaste är när C frågade mig vad jag gjort, jag fräste: "Sprungit in i en dörr, vad tror du jag gjort!?"
Han blev jättearg när M berättade hela historien och ville bjuda på öl. Det är en STOR gest för att komma från honom. Tro mig.
Men iallafall nu ska jag och min spruckna läpp hem och lägga oss, för jag är så jädrans trött. Mer om vad som hänt kommer väl komma senare men orkar inte älta det här.
Idag på jobbet hände det inte så mkt förutom att ett par tjejer riktigt slogs om en tröja och E fick medla med dom, det gick inte så bra så vi fick helt enkelt förbjuda båda att köpa tröjan, snacka om arga.
Var hos läkaren också och sen satte jag in min piercing på nytt, och som alltid fick man höra: "Man ska älska inte slåss!" från båda två, men jag kan inte göra annat än tycka att jag på sätt och vis förtjänat det som kom. Ärligt, det finns vissa saker man helt enkelt inte säger till en människa och gör man det är det ens eget fel om man råkar illa ut därför.
Det är iallafall min åsikt. Tack och lov att Q inte håller med. Hans sms får min dag att lysa upp, precis som D när hon vet att Björne ska komma till sthlm. Hon blir alldeles GALEN! Det är pain in the ass att jobba med henne då men fuck it, man kan inte klaga de är så söta ihop! ^^
Vad kan man mer säga? Roligt det där med utbytet av kroppar från israel och Libanon anser jag, snacka om att ha skördat många offer på bara några dagar! Då kan man börja fundera litegrann, är levande människor mer värda än kropparna till anhöriga? Hur drar man egentligen en gräns för människorvärdet?
Och hur mkt är det okej att göra mot en annan individ? Som han som greps i Solna misstänkt för massakern i Rwanda. Hur ska man kunna dra en gräns för hur mkt man får göra innan man hamnar i krigsrätten? Och hur är det egentligen med dödsstraff? Jag är så emot det, helt benhårt emot det, inte för att jag inte anser att människor som Englas mördare inte förtjänar det utan för att alla de som döms och avrättas för att sedan frias betalar ett för stort pris.
Man kan aldrig utgämna en ekvation som ingriper människooffer genom att offra fler, det går inte att få den ekvationen utgämnad. Det går inte att få bort X i den ekvationen.
Och om man hävdar att man är psykiskt störd under tiden man gjort brottet, ska det verkligen bli så mycket mildare då? Strängare straff = ja tack! Men dödsstraff? Nej det är för mkt för mig iallafall. Men visst blir man upprörd när man ser sånna som Fritz eller Åselemördaren gå fria efter så grova brott, och upprepade sådana också.
Jag menar, psykisk störning eller ej, det ska inte mildra straffet, då kan jag mörda både min far och mor och komma undan med det av den enkla andledningen att jag varit psykiskt störd under tiden för brottet. Detta går ju att bevisa efter 3 månader tvångsvård på psykiatrisk avdelning. Och ska jag vara riktigt ärlig så är det väldigt lockande, väääldigt lockande, men jag kommer aldrig göra det.
För jag tror inte på det där talesättet: "Ett öga för ett öga". Det går inte att leva så. Inte heller går det att leva genom den kristna läran: "Vänd andra kinden till" för det i sig blir en ond cirkel när översittare inser vilket övertag de har, man ger ju inte igen.
Så vad är egentligen den exemplariska straffmetoden? Kanske det inte finns någon? Kanske man ska göra ett personligt system där man hamnar där man allra helst vill slippa hamna, för mig inlåst på LPT i år? 
Hur kan man göra så att det svenska rättsystemet fungerar utan att haka upp sig och tappa fler än vad den fångar upp?
Det är en fråga jag grunnat länge på, och fortfarande har jag inte kommit fram till ett bra svar.
Men en sak vet jag iallafall.
Jag och B drar utomlands i november, det är knappast troligt att Bacon hänger med men om.. Om är bra..Xb
Nej men jag hoppas hon får beviljat visum för det skulle vara superroligt!