In The Redlight District
Kan man göra annat än att älska och knarka musik när den är som bäst (Porcelain and the Tramps tex.)? Jag tror inte jag lyssnat så länge och intensivt på något innan. Det får mig att mjukna upp mot världen på ett annat sätt.
Helt slut idag så jag avbokade Raeif eftersom jag inte orkade ta mig in till stan, vad säger aset? "It's okey I'll wait." Men NeJ! Din efterhängsna bulldogspittbull penis, jag vill inte att du väntar, jag vill att du drar hem för jag ORKAR inte..!
Min varning verkade heller inte ta som den skulle/borde. "Don't fall in love with me whatever you do." "Why?" "Because Im not interested in you."
Men ändå ringer han non stop och skickar typ tusen sms. Nästan så man funderar på att byta nr igen. Vilket suger för jag gillar mitt nuvarande nummer, det är så enkelt.. :(
Korven har köpt två dagen efter piller nu, hennes såkallade "kille" har inte betalat ett enda, men han vägrar kodis? Vilket är.. bra?
Nej men ärligt, det suger pung och hon vet om det. Så vad är problemet? Jo hon vill inte vara ensam, hon gör vad som helst för att få någon även om hon inte är kär. Jag förstår känslan men skillnaden mellan oss två är att jag flirtar, hon kastar sig huvudstupa in och huvudstupa ut.
Men något som är positivt är iallafall att Safari och Komedi är på samma spår som jag. Får se hur det går dock. Ska lägga upp nya bilder på bloggen från min helg hos Bacon (som gick åt skogen) så ni får se hur man ser ut nu.
Tills dess kan jag meddela att jag är alkolist och pillermissbrukare och har skitsvårt att sluta med mitt missbruk, så pass svårt att jag gick från Rågsved, via Fagersjö hem.
Såg vad som fanns kvar av Bacons hus och fick sån ångest när jag såg deras granne så det var stört. Hon kände inte igen mig tack och lov, risken är att jag hade klappat till henne.
Men positivt med det är att jag iallafall såg hur det ser ut, och vet att hon mår bra. Nu kan jag börja läka det såret, för det var en av orsakerna till min kollaps. Tanken på att förlora henne.. Det går inte att beskriva. Jag älskar Bravorion, det gör jag. Mycket. Men med Bacon är det en helt annan sak, en helt annan liga att spela i. Att förlora henne är som om jag skulle såga av benet på mig själv och försöka spela fotboll. Det går inte. Det får inte bli så.
Det är helt fel.
Hon är luften jag andas och marken jag står på, hon är min största svaghet och min största styrka. Det kommer hon alltid att vara. Med båda för och nackdelar så är det så det ligger till.
Så att se och bearbeta det faktum att jag nästan förlorade henne, men faktiskt inse att hon finns kvar, något som jag innerst inne inte riktigt vågat tro ännu, var en lättnad. Så jag kom hem sent och var helt slut, åkte direkt till Huset för medicin och fick veta att jag ska hämta den tre gånger per vecka. Oj, jag går två.. XD
När vi var i stan köpte hon en halsduk till mig och jag vill ge igen på någon sätt, visserligen fick hon tillbaka sina sex hundra kronor jag handlat på kredit för men jag vill ge HENNE något. Sen får vi se vad det blir men något vill jag ge. Något som är vackert som hon.
Tillsammans är vi oslagbara.
Det är vi två i ett nötskal, vi är ler och långhalm, helan och halvan, piff och puff. Den magiska duon. Du och jag Bacon, du och jag..
Ska in i duschen senare idag eftersom vi ska kolla lägenhet imorgon och eventuellt skriva kontrakt, vi får se, men jag hoppas på det bästa iallafall. För jag vill flytta ut, jag orkar inte med mormors stalinliknande styre som råder i lägenheten så jag hoppas på det bästa. Men man vet aldrig.
Har världens träningsverk från trädgårdsarbetet hos T. och Dave, men det är lugnt, man känner att man lever och har gjort något bra. Är stolt över Daves kommentar till mig dock. "Shit, du är ju stark för att vara så liten"..157 cm lång och ca 52 kg så kan man klara sig långt med en gnutta envishet och en stor portion jävlaranamma..! Så det är ganska kul. Sen att få se resultat för sina ansträngningar. Även om det inte är min trädgård är det mysigt att se skillnaden. Att det faktiskt spelar roll.
Sen kvarstår ett problem som jag grunnar på fortfarande, nämligen min tröja. Ska man skicka sms tills hon tröttnar och svarar eller hur ska man gå tillväga? För det är den 28:onde idag, hennes tid har snart gått ut, så snart borde jag få den.
Men det är ett dilemma jag inte orkar ta nu, just nu ska jag bara ta ett steg i taget, sen får vi se vart jag landar. Jag hoppas dock på att jag landar på fötterna, men man vet aldrig med mig. Kanske redan odlat klart på ett extrapar?
Något som jag verkligen hatar är när främmande människor får tag i min msn, skickar typ tusen vibbar och sen säger de: "Show me you in cam"..? W00T liksom? Jag HAR inte cam! Lämna mig ifred.
Nu skriver brorsan också, inte pratat med honom sen kroghelgen.
Efter ytterligare lite emobilder och snack med Komedi på haket så mår jag bättre än innan, nu är det bara att ta en dusch och krypa ner i sängen med en bok om Kimiös förflutna, den är rätt så häftig eftersom det är mina hemtrackter de snackar om.
Inte hört något från B2 men jag oroar mig inte så mycket, trodde inte hon skulle hålla ett löfte en gång ändå, så varför nämner jag ens det?
Jag saknar mina jeans som gick sönder när jag skulle träffa Bandit J, som jag btw, snart ska se igen, eftersom de var mina favoriter. Men jag får väl helt enkelt nöja mej med att leka emo på fritiden.. :)
Skojar friskt med min stackars tragiska komedi om hur vi emos (hon och jag) skär oss med rosa smörknivar av plast (trä kan man jue få stickor av! Dha!) samtidigt som jag är flummig. Det är ingen vidare kombination.
Jag tänker mkt på saker som varit och jag ångrar väldigt mycket i mitt liv men det känns ändå som om man kan gå vidare om man bara biter ihop och tar sig frammåt på ett vettigt sätt. Som tex. att inte se bakåt för varje steg utan även kunna släppa.
Men nu måste jag sluta. Bacon är ute och super, Tessan är förkyld och måste duscha bort smutsen. Kan det bli bättre?
Kramis
Helt slut idag så jag avbokade Raeif eftersom jag inte orkade ta mig in till stan, vad säger aset? "It's okey I'll wait." Men NeJ! Din efterhängsna bulldogspittbull penis, jag vill inte att du väntar, jag vill att du drar hem för jag ORKAR inte..!
Min varning verkade heller inte ta som den skulle/borde. "Don't fall in love with me whatever you do." "Why?" "Because Im not interested in you."
Men ändå ringer han non stop och skickar typ tusen sms. Nästan så man funderar på att byta nr igen. Vilket suger för jag gillar mitt nuvarande nummer, det är så enkelt.. :(
Korven har köpt två dagen efter piller nu, hennes såkallade "kille" har inte betalat ett enda, men han vägrar kodis? Vilket är.. bra?
Nej men ärligt, det suger pung och hon vet om det. Så vad är problemet? Jo hon vill inte vara ensam, hon gör vad som helst för att få någon även om hon inte är kär. Jag förstår känslan men skillnaden mellan oss två är att jag flirtar, hon kastar sig huvudstupa in och huvudstupa ut.
Men något som är positivt är iallafall att Safari och Komedi är på samma spår som jag. Får se hur det går dock. Ska lägga upp nya bilder på bloggen från min helg hos Bacon (som gick åt skogen) så ni får se hur man ser ut nu.
Tills dess kan jag meddela att jag är alkolist och pillermissbrukare och har skitsvårt att sluta med mitt missbruk, så pass svårt att jag gick från Rågsved, via Fagersjö hem.
Såg vad som fanns kvar av Bacons hus och fick sån ångest när jag såg deras granne så det var stört. Hon kände inte igen mig tack och lov, risken är att jag hade klappat till henne.
Men positivt med det är att jag iallafall såg hur det ser ut, och vet att hon mår bra. Nu kan jag börja läka det såret, för det var en av orsakerna till min kollaps. Tanken på att förlora henne.. Det går inte att beskriva. Jag älskar Bravorion, det gör jag. Mycket. Men med Bacon är det en helt annan sak, en helt annan liga att spela i. Att förlora henne är som om jag skulle såga av benet på mig själv och försöka spela fotboll. Det går inte. Det får inte bli så.
Det är helt fel.
Hon är luften jag andas och marken jag står på, hon är min största svaghet och min största styrka. Det kommer hon alltid att vara. Med båda för och nackdelar så är det så det ligger till.
Så att se och bearbeta det faktum att jag nästan förlorade henne, men faktiskt inse att hon finns kvar, något som jag innerst inne inte riktigt vågat tro ännu, var en lättnad. Så jag kom hem sent och var helt slut, åkte direkt till Huset för medicin och fick veta att jag ska hämta den tre gånger per vecka. Oj, jag går två.. XD
När vi var i stan köpte hon en halsduk till mig och jag vill ge igen på någon sätt, visserligen fick hon tillbaka sina sex hundra kronor jag handlat på kredit för men jag vill ge HENNE något. Sen får vi se vad det blir men något vill jag ge. Något som är vackert som hon.
Tillsammans är vi oslagbara.
Det är vi två i ett nötskal, vi är ler och långhalm, helan och halvan, piff och puff. Den magiska duon. Du och jag Bacon, du och jag..
Ska in i duschen senare idag eftersom vi ska kolla lägenhet imorgon och eventuellt skriva kontrakt, vi får se, men jag hoppas på det bästa iallafall. För jag vill flytta ut, jag orkar inte med mormors stalinliknande styre som råder i lägenheten så jag hoppas på det bästa. Men man vet aldrig.
Har världens träningsverk från trädgårdsarbetet hos T. och Dave, men det är lugnt, man känner att man lever och har gjort något bra. Är stolt över Daves kommentar till mig dock. "Shit, du är ju stark för att vara så liten"..157 cm lång och ca 52 kg så kan man klara sig långt med en gnutta envishet och en stor portion jävlaranamma..! Så det är ganska kul. Sen att få se resultat för sina ansträngningar. Även om det inte är min trädgård är det mysigt att se skillnaden. Att det faktiskt spelar roll.
Sen kvarstår ett problem som jag grunnar på fortfarande, nämligen min tröja. Ska man skicka sms tills hon tröttnar och svarar eller hur ska man gå tillväga? För det är den 28:onde idag, hennes tid har snart gått ut, så snart borde jag få den.
Men det är ett dilemma jag inte orkar ta nu, just nu ska jag bara ta ett steg i taget, sen får vi se vart jag landar. Jag hoppas dock på att jag landar på fötterna, men man vet aldrig med mig. Kanske redan odlat klart på ett extrapar?
Något som jag verkligen hatar är när främmande människor får tag i min msn, skickar typ tusen vibbar och sen säger de: "Show me you in cam"..? W00T liksom? Jag HAR inte cam! Lämna mig ifred.
Nu skriver brorsan också, inte pratat med honom sen kroghelgen.
Efter ytterligare lite emobilder och snack med Komedi på haket så mår jag bättre än innan, nu är det bara att ta en dusch och krypa ner i sängen med en bok om Kimiös förflutna, den är rätt så häftig eftersom det är mina hemtrackter de snackar om.
Inte hört något från B2 men jag oroar mig inte så mycket, trodde inte hon skulle hålla ett löfte en gång ändå, så varför nämner jag ens det?
Jag saknar mina jeans som gick sönder när jag skulle träffa Bandit J, som jag btw, snart ska se igen, eftersom de var mina favoriter. Men jag får väl helt enkelt nöja mej med att leka emo på fritiden.. :)
Skojar friskt med min stackars tragiska komedi om hur vi emos (hon och jag) skär oss med rosa smörknivar av plast (trä kan man jue få stickor av! Dha!) samtidigt som jag är flummig. Det är ingen vidare kombination.
Jag tänker mkt på saker som varit och jag ångrar väldigt mycket i mitt liv men det känns ändå som om man kan gå vidare om man bara biter ihop och tar sig frammåt på ett vettigt sätt. Som tex. att inte se bakåt för varje steg utan även kunna släppa.
Men nu måste jag sluta. Bacon är ute och super, Tessan är förkyld och måste duscha bort smutsen. Kan det bli bättre?
Kramis
Kommentarer
Trackback
