When the Heart Guides the Hand
I don't mind you keeping me on pins and needles, Äntligen åker fettot, fan vad jag inte tycker om honom han är så äcklig *ryser*
"Jaha så jag måste gå och handla mat på Coop nu alltså. Tack så mycket!."
Bara för att jag gjorde korv och potatismos till morsan och han ville inte ha det.
Men hela den här dagen har varit cp, om man inte tänker på B2 och hur jag vaknade upp idag. Tre av mina bästa vänner i sängen, PÅ mig X)
Tjattrandes och skrattandes som om dom inte hade några problem alls i världen. Önskar att melankolin kunde släppa, ska låsa in mig tills jag bli glad igen, fan ta dig J.
Haha, jag har utsett min framtida man, och fadern till mina ofödda barn, så jävla het han är Xb
Men vem det är säger jag inte O__o
Såg en ung mamma, kanske 15 som äldst, med sin kompis idag på vivo, fan vilken underbar unge det var. Den var inte äldre än 2 månader och jag tänkte "Fan ta dig L för att du tog det ifrån mig." och kom in på massa sidospår, som morsan sa, vänta två år, och jag håller med. Känslomässigt är jag allt annat än redo, men jag vill så gärna.. :/
Men som sagt, pappan till mina barn springer nog ingen stans, hoppas jag, så jag kan vänta tills jag fyller tjugo, kan ge morsan nyheten som 44års present "du ska bli mormor" XD
Hon skulle lätt slå ihjäl mig bara för det XD
Så värt det.. *host*
Fan B2 drar snart vad ska jag göra då? Bråka om mat med morsan men sen? Argh, kommer sakna min älskling mer än någonsin, hoppas hon har internet där ute för jag behöver terra henne regelbundet. För att jag är en ond människa.. X)
Morsan bäddar sängen och jag ska gå och lägga mig, orkar fan itne vara vaken längre, HATAR att morsan är sårad pga mig. Jag har jue inte gjort något fel egentligen, bortsett från att inte äta och rivit mig på något. "Ska du skära dig igen eller vad är det frågan om?"
*sliter i håret* Men vadfan är det frågan om, MAMMA? Ironi passar dig inte, inte heller bitterheten du klär in dig i för att kunna sätta "hårt mot hårt" som du kallar det. Du gör inte saker och ting bättre, jag SVÄR!
Lämna mig ifred, det är mitt liv, mina problem och jag är gammal nog att försöka lösa dom själv. Stå på egna ben.
Visst det kommer gå åt helvete för mig och jag kommer falla, men det enda jag begär av dig är att du räker ut handen när jag väl ligger där blåslagen efter fallet så jag kan komma upp på fötter igen.
Kan lova dig att jag itne kommer hamna på sjukhus igen inom den närmaste framtiden, jag är fett duktig och tar medicinen regelbundet, andas, motionerar och ÅT faktiskt igår.
Tänka sig det..
"Jaha så jag måste gå och handla mat på Coop nu alltså. Tack så mycket!."
Bara för att jag gjorde korv och potatismos till morsan och han ville inte ha det.
Men hela den här dagen har varit cp, om man inte tänker på B2 och hur jag vaknade upp idag. Tre av mina bästa vänner i sängen, PÅ mig X)
Tjattrandes och skrattandes som om dom inte hade några problem alls i världen. Önskar att melankolin kunde släppa, ska låsa in mig tills jag bli glad igen, fan ta dig J.
Haha, jag har utsett min framtida man, och fadern till mina ofödda barn, så jävla het han är Xb
Men vem det är säger jag inte O__o
Såg en ung mamma, kanske 15 som äldst, med sin kompis idag på vivo, fan vilken underbar unge det var. Den var inte äldre än 2 månader och jag tänkte "Fan ta dig L för att du tog det ifrån mig." och kom in på massa sidospår, som morsan sa, vänta två år, och jag håller med. Känslomässigt är jag allt annat än redo, men jag vill så gärna.. :/
Men som sagt, pappan till mina barn springer nog ingen stans, hoppas jag, så jag kan vänta tills jag fyller tjugo, kan ge morsan nyheten som 44års present "du ska bli mormor" XD
Hon skulle lätt slå ihjäl mig bara för det XD
Så värt det.. *host*
Fan B2 drar snart vad ska jag göra då? Bråka om mat med morsan men sen? Argh, kommer sakna min älskling mer än någonsin, hoppas hon har internet där ute för jag behöver terra henne regelbundet. För att jag är en ond människa.. X)
Morsan bäddar sängen och jag ska gå och lägga mig, orkar fan itne vara vaken längre, HATAR att morsan är sårad pga mig. Jag har jue inte gjort något fel egentligen, bortsett från att inte äta och rivit mig på något. "Ska du skära dig igen eller vad är det frågan om?"
*sliter i håret* Men vadfan är det frågan om, MAMMA? Ironi passar dig inte, inte heller bitterheten du klär in dig i för att kunna sätta "hårt mot hårt" som du kallar det. Du gör inte saker och ting bättre, jag SVÄR!
Lämna mig ifred, det är mitt liv, mina problem och jag är gammal nog att försöka lösa dom själv. Stå på egna ben.
Visst det kommer gå åt helvete för mig och jag kommer falla, men det enda jag begär av dig är att du räker ut handen när jag väl ligger där blåslagen efter fallet så jag kan komma upp på fötter igen.
Kan lova dig att jag itne kommer hamna på sjukhus igen inom den närmaste framtiden, jag är fett duktig och tar medicinen regelbundet, andas, motionerar och ÅT faktiskt igår.
Tänka sig det..
Kommentarer
Trackback
