Amorcaucuest

Jag ska träffa Carol imorgon, det är nice..
Just nu är jag med min flickvän hos henne och fixar lite grejer, nackdelen med B2 är att hon städar lika ofta som jag (aldrig för er som inte känner mig) och att det tar typ tusen år innan man inser att när man måste ha machete för att komma ur rummet är det dags att rensa lite.
Men jag ska inte klaga har två katter att gosa med, även om Tusse inte är inne just nu, och Nemi är.. Nemi..
Och så har vi världens mysigaste film och ett paket cigg att smutta på under kvällens gång.
Men hur mkt jag än älskar henne kan jag inte sluta tänka på Carol, på det vi hade det.
"I think you can do much better than me. After all the lies I made you belive."
"I told Myself I wont miss you but I remember what it feels like beside you, I really miss your hair in my face, your innocent face right next to me, and I think you should know this, You deserve much better then me."
Nemi ligger och kloar mitt fläsk, inte skönt..
Tänkte igenom hur han formulerade sig.
" Samtidigt som jag tänker på dig varje dag och undrar vad du gör, så försöker jag starta något nytt från ingenting. Men jag lever i en konstant känsla av att jag saknar något. Ta detta seriöst för jag menar varje ord. "
Varför kan man inte bara glömma och gå vidare? För att vi betytt så mycket för varandra under så lång tid såklart. Han betyder fortfarande sjukt mycket för mig. Blir svartsjuk på Totte och Johanna som får ha honom kvar i sitt liv men vet att om han ska vara i mitt kommer det inte vara som platonisk vän. Kan jag leva med det?