Amorcaucuest

http://youtube.com/watch?v=ixyTNd-Ln38
Parodi på Nirvana, den är fett rolig XD Jag, Stalin och B2 är med ;) Kan säga såhär, killen som tänt eld på sig själv är jag, de två från ladugården är inte jag.. XD

Tänkt mycket på min och B2:s konversation från balkongen och allt snack om barn, boende, jobb framtid osv. Det är sjukt vad den människan kan få en att ransaka sig själv. Och att man är så jämnspelt med henne skrämmer mig ännu mer, och rädslan att förlora henne till Linus.
De har börjat prata igen och han var rak mot henne och sa att han vill ha ett förhållande som ska räcka länge, kanske eventuellt även innebära barn, men till mig säger han att han försöker bli ihop med ryssen? Tror han ljuger för mig, eller så hoppas jag så hårt så att jag tror de. :S
Studieplanen är iallafall: Matte B & C, Samhälle B, C och Internationella relationer. Historia A & B, Religion B (?), Psykologi A & B samt Engelska C. Kanske man vågar sig på svenska C också men det får vi se.
Vilket betyder att jag inte kommer kunna plugga högskola förens om ett år, vilket gör att jag måste försöka få in så att jag har 75% eller mer studietid så att vi kan få studiebidrag så att vi kan gå runt om Mumin kommer in på skolan, vilket hon kommer göra eftersom de kommer inse hur hårt hon slitit. Jag menar 23 rätt av 46 och får ändå komma på intervjue? Det säger en hel del om vad de tycker om henne tycker iallafall jag XD
Men jag vågar inte flytta, har frågat Carols och kanske, bara kanske, vi kan flytta ner till Lund, Malmö eller någon annanstans och plugga tillsammans, inte samma skola men bara så man har någon man kan vända sig till och klaga hos. Det är det som skrämmer mig mest med Carols och Linus, B2 och mig..
Jag är rädd att vi kommer skärma av oss, att tiden inte kommer räcka till för Oss.
Jag saknar henne redan, hon lockar alltid fram det bästa i mig.
Ibland undrar jag om jag inte är kär i henne så inser jag att det aldrig skulle vara godkänt och att det inte skulle fungera mellan oss och då skrattar jag och viftar bort det.
När det tar slut säger hon tack och hej då så är det slut för alltid. Och om det skulle gå illa vill jag inte hamna i den sitsen att vi aldrig mer ses, så jag funderar på mina känslor i min ensamhet, medveten om att oavsett om jag är kär i henne eller inte så är jag MER kär i Carols och att det vi två har, han och jag, det är unikt på något sätt.
Visst det är ingen stormande passion, men det är ömhet, gemenskap, vännskap och en djup om än stilla förståelse mellan oss som är så mycket värt.
Inget ämne är för stort eller för litet för att diskutera, du behöver aldrig oroa dig över hur han ska ta saker och ting för du vet att han alltid kommer finnas där för dig, precis som B2.
Och ingen kan få det att pirra genom hela min kropp med en enda kyss som han.
Okey nu ljög jag tror jag.. Stalin om hon var kille skulle klå Carols med hästlängder men det är bara för att hon är min andra del, hon är mitt hjärta och min själ.
Utan henne hade jag inte varit den jag är, jag hade aldrig träffat B2 och jag skulle nog inte levt idag. Oavsett hur hon ser det så har hon alltid gett mig stöd, på sitt sätt.
Och efter 7 års vännskap har vi bara grälat rejält två eller tre gånger. Och bara en gång har jag skämts över mig själv. Jag blev arg för att hon aldrig vågade säga vad hon tyckte eller kände "för att mitt liv var så mycket värre än hennes.." som hon sa. Tror aldrig att jag varit så arg i hela mitt liv.
Eller jo, på Mumin men eftersom det är min käre moder så är det inte samma sak.
B2 och jag diskuterade det där med uppfostran, jag är fortfarande sur över att jag har tagit hand om matlagning, disk, tvätt och städning på egenhand sedan jag var 12-13 och inte en enda gång fått uppskattning. Så jag lackade ut på Mumin pga. min och B2's konverstation om det och sa exakt vad jag tänkte och tyckte till Mumin.
Hon kommer intassandes till mig sen när jag lagt mig och säger tyst:
"Du ÄR dukig. Och jag är glad att du tar hand om hushållet helt själv såsom du gör och gör mitt liv så mycket enklare. Och jag är ledsen att jag tagit det så hårt förgivet."
Det gjorde mig glad. Men kan ändå inte låta bli att tänka: "Ska det verkligen vara såhär?"
Har börjat äta igen, men jag måste kolla upp cystan, är så trött på att få ont varannan till var tredje månad vid mens.. Och jag vill veta hur det ser ut, om jag kan få barn eller ej, och jag vill ha svaret inte ett svävande kanske kanske inte.
Fast min gynekolog är en relik från sovjetunionens ryssland så jag ska fråga på ungdomsmottagningen istället. Då slipper jag dessutom höra:
"Du missköter din kropp, kvinna! Du måste äta mer! Hull är vad en man vill ha, något att ta i!"
Jag är ganska nöjd med min kropp, bara bort med kysshandtagen och rumpan så är den helt reko egentligen..
By the way B2, trekant? XD